Rapporter

Rapport: Välfärdstendens 2016

Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade samt privata som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension. Vi jämför på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal. Vi undersöker också löntagarnas kännedom om de kollektivavtalade förmånerna samt behov av och attityder till välfärd i allmänhet och socialförsäkringsförmåner i synnerhet. I likhet med förra året har vi valt att särredovisa Välfärdstendens i delrapporter.

I anslutning till årets upplaga av Välfärdtendens har vi intervjuat 1 000 löntagare i åldrarna 18-65 år. Till vår hjälp har vi haft Ipsos som genomförde intervjuerna under perioden februari månad i år.

Hittills har följande delrapporter publicerats:

Välfärdstendens Del 1 Trygghet vid sjukdom. Länk här!

Välfärdstendens Del 2 Trygghet vid arbetslöshet. Länk här:valfardstendens-2016-del-2-trygghet-vid-arbetsloshet-pdf

Välfärdstendens Del 3 Trygghet vid arbetsskada. Länk här:

Välfärdstendens Del 4 Trygghet vid föräldraledighet. Länk här:valfardstendens-2016-del-4-trygghet-vid-foraldraledighet

Välfärdstendens Del 5 Trygghet för efterlevande. Länk här:

Välfärdstendens Del 6 Trygghet vid pension. Länk valfardstendens-del-6-trygghet-vid-pension

 

Rapport: Trygg barndom

Trygga barn skapar förutsättningar för en hållbar värld för alla. I Sverige har barnen stått i centrum när välfärdsreformer genomförts och föräldrar satsar allt mer tid och pengar på sina barn för att ge dem de bästa framtidsutsikterna. Enbart de offentliga utgifterna som viks direkt eller indirekt till barn uppgick till minst 350 miljarder kronor under 2014. Tveklöst skapar dessa pengar trygghet, men livet har inte blivit helt riskfritt för barn.

I den här rapporten kartlägger vi vilka risker barn utsätts för i sin vardag och i vilken omfattning de drabbas av allvarliga sjukdomar. Vi undersöker också hur försäkringsskyddet fungerar för barn, både det offentliga och det privata. Vi gör detta för att barn engagerar våra kunder och vi är övertygande om att Folksam kan bidra till en tryggare vardag för barn och deras föräldrar.

Läs hela rapporten här: Trygg barndom

Rapport: Vår trygghet i Norden

Vår trygghet i Norden är en handbok för dig som är eller planerar bli gränsgångare i Norden, det vill säga som dagligen arbetspendlar mellan Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Men vad innebär det att arbeta i grannländerna när det gäller dina socialförsäkringar och andra försäkringar som är kopplade till ditt arbete? Vilken ersättning kan du räkna med vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och föräldraledighet? Hur fungerar det med barnbidrag, efterlevandestöd och pension i grannlandet? Här kan du får svar på dessa frågor: Vår trygghet i Norden version 2016

 

Folksams vitbok: Vägen till ett pensionssystem i världsklass

Folksams vitbok 2015 presenteras den 30 november 2015. Vitboken analyserar hur det svenska pensionssystemet mår idag samt framtida utmaningar och konsekvenser. Dessutom innehåller den ett reformförslag med tio åtgärder för att Sverige ska fortsätta kunna leverera pensioner i världsklass.

Vitboken är ett svar på hur pensionssystemet behöver reformeras för att möta utmaningen med lägre pensioner. Detta i en tid när sysselsättningen inte imponerar, arbetslösheten är hög, antalet arbetsår inte ökar och villkoren på arbetsmarknaden förändras i snabb takt.

Några av åtgärdsförslagen som presenteras i vitboken :

  • En ny långsiktig bunden pensionsförsäkring som gynnas av staten och som skapar incitament för pensionsförsäkring.
  • Att PPM öppnas upp för individuell premieinsättning.
  • Höjd pensionsålder
  • Att pensionsavgiften höjs från 17,21 procent till 18,5. Det skulle höja pensionerna med 1400 kronor per månad.

Läs hela vitboken här: Vägen till ett pensionssystem i världsklass Samt 2016 år uppdatering av vitboken.

Rapport: Välfärdstendens 2014

Nyheterna i årets välfärdstendens kan sammanfattas i följande åtta punkter:

  1. Andelen löntagare som har skaffat sig en privat sjukförsäkring, antingen individuellt eller som gruppförsäkring genom sitt fackförbund har ökat betydligt under perioden 2008 – 2014, från 32 procent till 41 procent.
  2. Mellan åren 2008 och 2014 har andelen med en privat inkomstförsäkring som gäller vid arbetslöshet mer än fördubblats, från 18 till 39 procent.
  3. Inget annat kollektivavtalat försäkringsskydd är så vitt känt som skyddet vid arbetsskada (TFA).
  4. Ett av tre barn saknar en egen sjuk- och olycksfallsförsäkring.
  5. Anställda på företag med kollektivavtal har oftast dubbelt så omfattande efterlevandeskydd jämfört med anställda som saknar motsvarande förmåner.
  6. Löntagarnas kännedom om de kollektivavtalade tjänstepensionerna ökar trendmässigt sedan två år tillbaka. Nästan två tredjedelar av löntagarna känner till förmånen i dag.
  7. En trendmässig ökning kan noteras när det gäller av andelen löntagare som har en sjukvårdsförsäkring sedan år 2008, från 13 till 18 procent i år.
  8. Bibehållen standardtrygghet vid arbetsoförmåga och pension avgörs av kollektivavtal och privata försäkringar, inte av de statliga socialförsäkringarna.

Läs mer här: Välfärdstendens 2014

Rapport: Vad blev det för pension 2014?

Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie där pensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I år kartlägger vi samtliga årskullar födda mellan åren 1938–1946, som tog ut hel allmän ålderspension från och med det år de fyllde 65 år.1 I likhet med tidigare år baseras rapporten på en särskild registerbearbetning som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort på uppdrag av Folksams. Totalt ingår 637 272 individer i undersökningen. I rapporten jämför vi pensionärernas totala pension med deras slutlön, det vill säga den genomsnittliga förvärvsinkomsten från de sista fyra åren före pension. Mot bakgrund av att det allmänna pensionssystemet är premiebestämt har vi valt att endast ta med individer som är födda i Sverige eller som har ett invandringsår som ligger minst 30 år bakåt i tiden. Utöver allmän pension granskar vi förekomsten av tjänstepension, privat pension, bostadstillägg samt arbetsinkomster som individerna hade året efter att de gick i pension. Årets undersökning kan sammanfattas i följande punkter:

  • Kraftigt pensionsfall. Den totala pensionsnivån sjönk för årskullarna födda mellan åren 1938 och 1946 från 86 till 77 procent av slutlönen.
  • Mindre än halva lönen i allmän pension. Att pensionsnivån minskade för årskullarna mellan 1938 och 1946 beror på att den allmänna pensionen minskade från 61 till 49 procent av slutlönen för dessa årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar mellan 1938 och 1946 från 17 till 21 procent av slutlönen. Den privata pensionens andel av slutlönen har minskat svagt från 7 till 6 procent av slutlönen trots ett ökat privat pensionssparande.
  • Kvinnor får 5 532 kronor mindre i pension per månad än män. Den genomsnittliga totala  pensionsnivån för kvinnor födda 1946 uppgick till 15 840 kronor/månad, vilket motsvarar 74 procent av den genomsnittliga pensionen för män (21 372 kronor/månad). Även om kvinnliga pensionärer i Stockholm har den högsta pensionen bland landets kvinnor, 17 742 kronor/månad, är den lägre än den genomsnittliga pensionen för män i samtliga län och regioner i landet.
  • Nästan alla har tjänstepension, men 57 400 saknar. Andelen personer med tjänstepension har ökat något när vi jämför årskull 1938 med 1946, från 90 till 93 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 79 procent, medan täckningsgraden bland medel- och höginkomsttagarna är 98 procent. Män har nästan dubbelt så mycket i tjänstepension som kvinnor.
  • Pensionärsjobba blir allt vanligare. Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ut hel ålderspension. I årskull 1938 var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för årskull 1946 var 45 procent.
  • Pensionsfallet kan stoppas av höjd pensionsålder. Vår framskrivning av den allmänna pensionen visar att kompensationsnivån för den allmänna pensionen med nuvarande pensionsåldersnorm på 65 år sjunker till 41 procent för årskullar födda år 1995. Senareläggs pensioneringen till 69 års ålder stiger pensionen till 63 procent, vilket motsvarar den nivå det reformerade pensionssystemet var tänkt att infria när systemet utarbetades under 1990-talet.

Läs hela rapporten här: Vad blev det för pension 2014?

Rapport: Välfärdstendens 2013

Nyheterna i årets välfärdstendens kan sammanfattas i följande tio punkter:

  1. 420 000 – 750 000 löntagare kan sakna kollektivavtal.
  2. Missnöjet med ersättningarna vid sjukdom och arbetslöshet minskar.
  3. Fler känner någon som måste söka socialbidrag på grund av för låg ersättning vid sjukdom och arbetslöshet.
  4. Fler skaffar privata sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar.
  5. Ett av tre barn saknar en sjuk- och olycksfallsförsäkring.
  6. Löntagarnas intresset för liv- och pensionsförsäkring minskar.
  7. Inte staten, inte individen och inte arbetsgivaren, utan alla tillsammans ska ha ansvar för försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetslöshet och pension tycker löntagarna.
  8. Löntagarnas är oroliga för att pensionen inte ska räcka till och att föräldrarna inte ska få den omsorg de behöver.
  9. Nästan sex av tio löntagare har en dyster framtidstro när det gäller den sociala tryggheten.
  10. Bibehållen standardtrygghet vid arbetsoförmåga och pension hänger på kollektivavtal och privata försäkringar.

Läs mer här: Välfärdstendens 2013

Rapport: Välfärdstendens 2012

Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska löntagarnas försäkringsförmåner, både lagstadgade och kollektivavtalade som de kan omfattas av vid arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraledighet, dödsfall och ålderspension.  Vi jämför på vilket sätt villkoren skiljer sig åt mellan arbetsmarknadens olika kollektivavtal och vad det innebär att stå utanför dessa avtal. Resultatet av denna granskning redovisar vi i del 1. I våra tidigare upplagor av Välfärdstendens har vi undersökt löntagarnas kunskaper om de kollektivavtalade förmånerna samt behov av och attityder till välfärd i allmänhet och socialförsäkringsförmåner i synnerhet. I årets upplaga har vi istället valt att sätta sökarljuset på unga vuxna och deras syn på trygghet och förtroende för den offentliga välfärden i dag och i framtiden. Vi har därför intervjuat ett representativt urval av personer i åldrarna 20 – 29 år och sammanställt resultatet i del 2 av rapporten.

Läs hela rapporten här: Välfärdtendens 2012

Rapport: Småföretagande = små pensioner

Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Enligt deras inkomstuppgifter i dag så kommer de inte att få mer än runt 12 000 kr i pension per månad, före skatt i genomsnitt. Nivåerna varierar över landet med högst nivåer för män i Stockholm och lägst för kvinnor i Västerbotten. I Sverige finns det omkring 410 000 personer som är småföretagare. Folksam har undersökt vad de kommer det att få i allmän pension, om några decennier. Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram inkomstuppgifter på samtliga småföretagare i Sverige. Enligt Folksams beräkningar och med en uppräkning till 2011 års priser, har genomsnittliga småföretagaren en årsinkomst på 272 600 kronor. De manliga företagarna har en årsinkomst på 281 000 kronor och de kvinnliga företagarna noterade 250 000 kronor.

Läs hela rapporten här: Småföretagande =små pensioner?

Rapport: Varning för låg pension

En hygglig pension kräver ett långt arbetsliv, det blir tydligt i Folksam nya rapport; Varning för låg pension. Pensionen skiljer sig upp till 36 000 kr per år för individer i samma ålder men med olika ursprungsland. För att utjämna skillnaderna för 70-talisterna krävs att de utrikes födda arbetar tre år längre eller lägger undan 3000 kr i månaden i ett privat pensionssparande än de som är födda i Sverige.

Läs hela rapporten här: Varning för låg pension

Rapport: Välfärdstendens 2011

Otrygghetsklyftan på den svenska arbetsmarknaden växer. Tydligast blir skillnaden då man jämför anställda med och utan kollektivavtal. Vid sjukdom kan det skilja så mycket som 5 500 kronor i månaden för de som tjänar 30 000 kronor. Trots detta är det framförallt de fackanslutna anställda som skaffar sig privata sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar, det visar Folksams rapport Välfärdstendens 2011.

Läs hela rapporten här: Välfärdstendens 2011

Rapport: Driftig, men otrygg

Rapporten ”Driftig men otrygg – småföretagarnas vardag” bygger på en ny undersökning*. Den visar att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna. Även om socialförsäkringssystemet gäller också för företagare, så skiljer sig villkoren åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma.

Läs hela rapporten här: Driftig, men otrygg

Rapport: Vår trygghet i Skandinavien

Vår trygghet i Skandinavien är en handbok för dig som är eller planerar bli gränsgångare i Skandinavien, det vill säga som dagligen arbetspendlar mellan Danmark, Norge eller Sverige. Men vad innebär det att arbeta i grannländerna när det gäller dina socialförsäkringar och andra försäkringar som är kopplade till ditt arbete? Vilken ersättning kan du räkna med vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och föräldraledighet? Hur fungerar det med barnbidrag, efterlevandestöd och pension i grannlandet?

Folksam har granskat skillnaderna mellan de skandinaviska länderna vad gäller socialförsäkringar och andra försäkringar som är kopplade till arbetet. Resultatet visa att fördelarna kraftigt överväger för svenskarna. Däremot kan inte våra grannfolk räkna med bättre försäkringsförmåner än vad som erbjuds i deras egna hemländer.

Läs hela rapporten här: Vår trygghet i Skandinavien

Rapport: Välfärdstendens 2010

För tredje året i rad presenterar Folksam rapporten Välfärdstendens. Den bygger på en unik undersökning av försäkringsskyddet för Sveriges förvärvsarbetande befolkning, avseende såväl allmänna som kollektivavtalade försäkringsförmåner. Den kartlägger även behov och attityder till välfärd i allmänhet, och socialförsäkringar i synnerhet.

Trenderna från tidigare undersökningar har förstärkts ytterligare i 2010 års rapport:

  • Ersättningsnivåerna i de allmänna socialförsäkringarna fortsätter att minska, vilket skapar ökat missnöje bland de yrkesverksamma.
  • Skillnaden i trygghet ökar mellan anställda med respektive utan kollektivavtal.
  • Efterfrågan på privata försäkringar ökar på bred front.

Läs hela rapporten här: Välfärdstendens 2010

Rapport: Sammanställning av Kommunernas olycksfallsförsäkringar för grundskolan 2010

Folksam har granskat olycksfallsförsäkringarna för grundskolan i Sveriges samtliga 290 kommuner.
Resultatet visar att i 19% av kommunerna är barnen endast försäkrade under verksamhetstid och inte på fritiden och loven. Läs hela rapporten

Rapport: Vad blev det för pension 2010?

I rapporten Vad blev det för pension 2010 visar vi att den totala pensionen sjunker överraskande snabbt och kraftigt, särskilt för kvinnor. Personer födda 1938 fick 86 procent av slutlönen i total pension. För årskullen 1942 hade summan minskat till endast 81 procent. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer 80- och 90-talisterna bara att få 60-65 procent av slutlönen i total pension.
Orsaken är att den allmänna pensionen har minskat från 61 till 54 procent av slutlönen för personer födda 1938 respektive 1942. Den högre allmänna pensionsnivån för de äldre årskullarna, och i synnerhet för kvinnorna, beror troligen på att de får en större andel av sin pension beräknad enligt de mer förmånliga ATP-reglerna.
När det gäller tjänstepensionens andel av slutlönen har den istället ökat från 17 procent av slutlönen för årskullen 1938 till 19 procent för årskullen 1942. Andelen med tjänstepension har också ökat, från 90 till 92 procent. Den privata pensionens andel av slutlönen ligger på drygt 7 procent för respektive årskull, trots att andelen med sådan pension har ökat från 41 till 48 procent.
Allt talar för att den allmänna pensionen fortsätter att sjunka. För de som är födda på 80- och 90-talet innebär det att deras totala pension bara blir 60-65 procent av slutlönen. Det är långt ifrån 40-talisternas pensionsnivå på runt 80 procent. För de yngre generationerna kommer tjänstepension och eget pensionssparande att spela en helt avgörande roll för att man ska få en bra ekonomisk standard efter pensionen.

Läs hela rapporten: Vad blev det för pension 2010?

Rapport: Välfärdstendens 2009
I rapporten Välfärdstendens 2009, som presenterades den 5 juli, redovisas  svenskarnas förtroende för vad samhället har att erbjuda för trygghetslösningar redovisas. Rapporten bygger på en undersökning som genomförts av Synovate och resultatet visar att fler svenskar än tidigare skaffar privata försäkringslösningar för kortsiktigt skydd i form av inkomst- och sjukvårdsförsäkring.
Folksams rapport ”Välfärdtendens 2009” som presenteras i dag, visar att allt färre svenskar tycker att ersättningarna från samhället är tillräckliga och att individen därför själv måste söka privata alternativ för att garantera en acceptabel levnadsnivå. Folksam har låtit Synovate undersöka svenskarnas inställning och förtroende för välfärdssystemet, och resultatet visar på en allt mer individuell inställning, där privata försäkringar tecknas för att kompensera sänkta ersättningsnivåer från samhället.

Jämfört med förra året har antalet svenskar som uppger att de har tecknat en privat inkomstförsäkring, som kompletterar den offentliga arbetslöshetsförsäkringen, stigit från 18 till 32 procent. Även andelen som tecknat en privat sjukförsäkring har ökat, från 32 till 35 procent jämfört med året innan. Samtidigt anser bara 27 procent att huvudansvaret för försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetslöshet och pension ska ligga på samhället. Förra året var den siffran 32 procent.

Läs hela rapporten: Välfärdstendens 2009

Rapport: Vad blev det för pension?
I rapporten Vad blev det för pension? konstateras att Försäkringskassans och PPM:s prognoser om den allmänna pensionen är alltför optimistiska. Den allmänna pensionen för personer födda år 1940 är endast 59 procent av lönen – inte 65-68 procent som förutspåtts. För 70-talisterna innebär detta att pensionen i bästa fall kommer att bli hälften av lönen.
De äldsta generationerna som omfattas av det nya pensionssystemet har nu gått i pension. För första gången går det därmed att ta fram ett facit på hur väl Försäkringskassans och PPM:s prognoser har infriats. Folksam har därför gett SCB i uppdrag att ta fram pensionsuppgifter för samtliga personer födda år 1940, som gick i pension år 2005.
Undersökningen visar att myndigheternas prognoser överskattar den allmänna pensionen. Enligt prognoserna skulle 40-talisterna få en allmän pension motsvarande 65-68 procent av inkomsten, men Folksams undersökning visar att pensionärerna födda 1940 i genomsnitt hamnade på 59 procent av lönen. Alltså betydligt lägre än vad som förutspåtts.
Det innebär att kommande generationer måste räkna med en väsentlig lägre pensionsnivå än 40-talisterna om de tänker gå i pension vid 65 år. Är man född på 70-talet eller senare kommer den allmänna pensionen i bästa fall motsvara hälften av slutlönen.

Undersökningen visar vidare att 91 procent av 1940 års pensionärer har en tjänstepension och den utgör i genomsnitt 20 procent av den totala pensionen (allmän pension plus tjänstepension och eventuellt privat sparande). En tredjedel av låginkomsttagarna saknar tjänstepension.
Den totala pensionen för personer födda 1940 var i genomsnitt 15 500 kronor i månaden, vilket motsvarar 83 procent av deras slutlön. Det innebär att de flesta har kunnat behålla sin ekonomiska standard.

Läs hela rapporten:  Vad blev det för pension?

Rapport: Kompetensutvecklingsförsäkring – en pusselbit som saknas i det livslånga lärandet.
I rapporten visar Folksam hur en kompetensutvecklingsförsäkring skulle kunna utformas för att fungera i såväl hög- som lågkonjunktur. Avsikten med rapporten är att skapa underlag för en nyanserad och initierad diskussion om en försäkring som kan få en bred politisk förankring med stabila villkor för dem som ska ta del av den.

Läs hela rapporten:  Kompetensutvecklingsförsäkring – en pusselbit som saknas i det livslånga lärandet