Pensionsdebatten tenderar tyvärr att fastna i en sifferexercis kring vad som är en lämplig ålder för att lämna arbetslivet. Det vore uppfriskande om debatten också försökte belysa den andra sidan av problemet, det vill säga när vi ska göra entré på arbetsmarknaden. Etableringsåldern ligger i dag runt 28-30 år. En ålder som knappast är motiverad av högre kompetenskrav utan snarare en konsekvens av bristerna i skolsystemet och arbetsmarknadspolitiken samt den höga arbetslösheten. Är det verkligen rimligt att grundskolan måste använda 10 år för att förbereda våra barn för gymnasiet? Är det omöjlig eller olämpligt att ha grund- och gymnasieskolan bakom sig när man fyller 18 år? Och kanske skulle genomströmningstiden för eftergymnasiala utbildningar öka ifall det infördes saftigare morötter för de studenter som snabbt och skickligt skaffar sig en kvalificerad yrkesutbildning eller universitetsutbildning innan de fyller 24 år?

Och vad beträffar Fredrik Reinfeldt ambition att förlänga arbetslivet till 75 år så har han ypperliga möjligheter att försöka förverkliga dessa inom regeringskansliet. Där är nämligen 14,5 procent av de anställda över 60 år och endast 4,5 procent äldre än 65 år. Lycka till!

Håkan Svärdman

Håkan Svärdman

Håkan Svärdman

Håkan Svärdman

Domedagstemat har även fått fotfäste i välfärdsdebatten. Jag tänker närmast på äldreomsorgskollapsen som hotar när 40-talisterna om 10 – 15 år på allvar börjar få behov av omfattade vård- och omsorg. Pengarna kommer inte att räcka till för att klara deras behov har flera utredningar visat. De gamla lösningarna för att betala utmaningen, såsom skatte- och avgiftshöjningar har diskvalificerats. Istället seglar privata försäkringar upp som framtidens melodi.

Bo Könberg, fd socialminister och katalysator till pensionsreformen, har nu i egenskap av statlig utredare försökt syna korten i dessa domedagsprofetior om äldreomsorgen. På goda grunder ifrågasätter han Baumols- och Wagners lag samt demografiutvecklingens effekter på kommande vård- och omsorgsbehov.   Han utesluter emellertid inte att kostnaderna för äldreomsorgen kommer att öka, men inte i den grad som vissa vill hävda. Hur ska det då betalas? Minskad statskuld eller fondering är Könbergs alternativ.  Han fastnar för det sistnämnda på grund av att han tror att medborgarna har större förtroende för en sådan lösning. Kan tänkas att han har rätt, men det är ingen garanti för att framtidens politiker inte skulle frestas att tömma fonden eller åtminstone nalla på kapitalet. Det har hänt tidigare. Och sedan kan man starkt ifrågasätta om vi idag ska subventionera framtida generationer som troligtvis kommer ha ett betydligt större konsumtionsutrymme än vi.

Håkan Svärdman

Håkan Svärdman

• Sjukpenning i särskilda fall till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller har låg SGI införs
• Boendetillägg till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning införs
• Det blir möjligt att få ytterligare ersättning från sjukförsäkringen för den som fått maximal tid med sjukpenning eller sjukersättning om det på grund av den försäkrades sjukdom är oskäligt att inte betala sjukpenning. Precis som tidigare ska läkarintyg styrka att det är oskäligt
• Det blir möjligt att få sjukpenning i fler än 914 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmågan även om den bara till en fjärdedel beror på godkänd arbetsskada
• Det blir möjligt att få sjukpenning på normalnivå i fler än 364 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmåga om den till minst en fjärdedel beror på en allvarlig sjukdom
• Ersättning för resor till och från arbetet istället för sjukpenning ska från årsskiftet inte räknas som förbrukade dagar i beräkningen av hur länge en försäkrad kan ha rätt till sjukpenning

  Och inom det familjepolitiska området tillförs följande regelförändringar:

• Föräldrar kan ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Nuvarande tio dagar, så kallade pappadagar, inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår och föräldrapenningen betalas fortfarande ut sammanlagt 480 dagar per barn
• Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och pengarna betalas ut samtidigt som föräldrapenningen. Det gäller jämställdhetsbonus för 2012 och framåt. De som har rätt till jämställdhetsbonus för år 2011 kommer behöva ansöka enligt det tidigare förfarandet
• Bostadsbidraget för barnfamiljer med hemmavarande barn höjs
• Golvet för bostadskostnader för barnfamiljer sänks
• Större andel av bostadskostnaderna för unga utan barn blir bidragsgrundande

Undra hur lång listan blir nästa år?

Håkan Svärdman

Variationen i utfall har fått Pensionsgruppen, som består av de fem riksdagspartierna som står bakom pensionsöverenskommelsen, att reagera. De har beslutat ta fram ett analysunderlag som ska ligga till grund för förändringar som kan minska skillnaderna i utfallen.

Det är en förtjänstfull ambition, men det är inte lätt att ordna detta i praktiken. I och med att Pensionsgruppen vill bibehålla valfriheten och det personliga ansvaret i premiepensionssystemet så måste man hitta en lämplig nivå för hur stora skillnader i utfall som är acceptabla och därmed i någon mening är rättvisa. Graden av rättvisa upplevs troligen högre ifall graden av slump minskar till förmån av pensionsspararens rationella val av risknivå.

För att uppnå högre rättvisa har hittills huvudalternativet i debatten varit att reducera antalet fonder i systemet. Premiepensionsutredningen föreslog en reducering till 100 – 200 fonder, medan andra debattörer har föreslagit en handfull fonder eller riskkategorier. Men oavsett antal kommer skillnaderna i utfall att bestå.  

Själv tror jag det vore klokt att minska antalet fonder. Det blir enklare och billigare för spararna och i bästa fall minskar skillnaderna i utfall. Jag tror också att det vore klokt att införa traditionell pensionsförsäkring som ett valbart alternativ samt en opt-out möjlighet. Det vill säga att pensionsspararna som så önskar kan lämna premiepensionssystemet frivilligt och låta premiepensionsavgiften på 2,5 procent gå in på inkomstpensionskontot istället.

Men oavsett vad jag tror kommer det att ske förändringar i premiepensionssystemet inom en snar framtid. Konsekvenserna för bank- och försäkringsbranschen blir påtagliga. Hittills har branschen tjänat 4,5 miljarder kronor i avgiftsintäkter på premiepensionssystemet. En intäkt som beräknas stiga till 2,6 miljarder kronor årligen när premiepensionssystemet är fullt utbyggt år 2020.  Min förhoppning är att branschen har kraft att samla sig för att medverka i utvecklingen av morgondagens premiepensionssystem som tryggar kundernas ekonomiska standard på ålderns höst.

Håkan Svärdman

• Omfattar tillsvidareanställda enligt AB (Allmänna bestämmelser) med minst 40 procents sysselsättningsgrad sedan minst ett år, som sägs upp på grund av arbetsbrist.
• Aktiva omställningsinsatser som kurser och individuell rådgivning,
  särskild omställningsersättning, utfyllnad över taket i arbetslöshetsförsäkringen upp till 300 dagar, 80 procent de första 200 dagarna, sedan 70 procent.
• Ettårig uppsägningstid gäller för den som fyllt 57 år vid tidpunkten för uppsägningen och varit anställd minst tio år, annars gäller 6 månader
• I uppgörelsen ingår ett särskilt stöd till dem som fyllt 61 år när de sägs upp och som varit anställda i minst 10 år, och som väljer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. De kan få ersättning som motsvarar 60 procent av lönen tills de fyller 65 år.
• Omställningsinsatserna finansieras genom att 0,1 procent av arbetstagarnas lönesumma avsätts till detta, vilket ger mellan 250 – 300 miljoner kr varje år. 

KOM-KL har,  i likhet med liknande avtal på arbetsmarknaden, goda förutsättningar att bli ett viktigt verktyg för många anställda som behöver få en ny chans att pröva sina vingar inom ett nytt yrke eller annan bransch och därmed undvika att fastna i en osäker tillvaro som vikarie, vilket är ödet för många som blir uppsagda i dag.

Håkan Svärdman

Rapporten visar också, i likhet med Folksam rapport Varning för låg pension som presenterades förra månaden, att utrikesfödda pensionärer har lägre ekonomisk standard än inrikesfödda. En ensamstående utrikesfödd man har i genomsnitt 89 procent av vad en inrikesfödd man uppnår. Medan motsvarande skillnad mellan ensamstående kvinnor endast är 4 procentenheter. Att skillnaden mellan kvinnor är mindre än bland män beror troligen på att utrikesfödda kvinnor i större utsträckning har arbetat heltid jämfört med inrikesfödda kvinnor.  

Håkan Svärdman