En attraktivare a-kassa stärker tryggheten för arbetslösa och den svenska modellen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) är en udda konstruktion jämfört med övriga socialförsäkringar. Det är en hybridform mellan obligatorisk och frivillig samt offentlig och privat. Konstruktionen kallas ofta för Gent-modellen. Grundförsäkringen är obligatorisk medan inkomstbortfallsförsäkringen är frivillig och administrationen sköts huvudsakligen av fristående arbetslöshetskassor som är knutna till fackförbunden. Gent-modellen var fram till början av 2000-talet en oslagbar konstruktion för att både trygga individen vid arbetslöshet och främja en hög facklig organisationsgrad. Staten garanterade finansieringen och medlemsavgifterna kunde hållas låga samtidigt som försäkringen gav de flesta en rimlig ersättning vid arbetslöshet.

Trots att arbetslöshetsförsäkringen i mer än 15 år har drivit med rejäla överskott genom att ta ut socialavgifter för samtliga inkomsttagare har inkomstbortfallsskyddet urholkats och omfattar allt färre. Det visar Folksams delrapport (Del 2 Trygghet vid arbetslöshet PDF 20180321) som ingår i skriften Trygg välfärd, som presenteras idag.

Andelen löntagare och egenföretagare som är anslutna till a-kassan har sjunkit från 83 till 70 procent på tio år. Men endast en fjärdedel av dagens 320 000 arbetslösa har rätt till a-kassa och av dessa är det endast en tredjedel som har en ersättning som motsvarar 80 procent av tidigare inkomst. De är istället hänvisade till kommunernas försörjningsstöd, studiemedel eller anhöriga för klara sin försörjning. En särskilt utsatt grupp i sammanhanget är personer som är egenanställda (uppdragstagare) eller kombinerar anställning och eget företagande, för vilka villkoren i försäkringen inte är anpassade.

Som jämförelse kan nämnas att i början av 2000-talet var det 75 procent av de arbetslösa som fick en a-kassa som motsvarande 80 procent av deras tidigare inkomst. Riksdagen har försökt öka andelen försäkrade med ett par förändringar, men utan framgång.

Urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen har även fått till följd att den fackliga organisationsgraden minskat. Bland fackligt privatanställda arbetare minskade organisationsgraden från 74 till 59 procent mellan 2007-2016. Inkluderas offentliga arbetare så har andelen minskat från 77 till 62 procent under samma tid. Totalt har den fackliga organisationsgraden minskat från 74 till 68 procent under den aktuella perioden.

Minskar den fackliga organisationsgraden hotas den svenska modellen, som vilar på en balans mellan å ena sidan offentligt åtagande för välfärdstjänster och socialförsäkringar och å andra sidan kollektivavtalade löner och förmåner som arbetsmarknadens parter kommer överens om. Sedan mitten av 1990-talet är det allt färre på arbetsmarknaden som omfattas av kollektivavtal. Och för att stävja en sådan utveckling krävs att de fackliga organisationerna kan bibehålla en hög anslutning hos löntagarna. En tydlig trend är allt fler endast blir medlemmar i arbetslöshetskassan och inte i fackförbundet som administrerar den.

Om a-kassan inte förbättras riskerar det skapa större otrygghet för löntagare och egenföretagare som drabbas av arbetslöshet framöver. Många av dem är våra kunder och de förväntar sig att Folksam engagerar sig i frågor som de bryr sig om. Därför har vi tagit fram ett embryo till reformering av dagens a-kassa. Ambitionen är att utforma en socialt, ekonomiskt och socialt hållbar a-kasseförsäkring. Helt enkelt ge ett likvärdigt och tryggt skydd vid arbetslöshet, men som också skapar stabila förutsättningar för de olika former av kompletterade försäkringar som arbetsmarknadens parter ombesörjer med framgång. För att åstadkomma detta bör dagersättningen höjas under de första hundra ersättningsdagarna från 910 till 1 100 kr, dock högst 80 procent av tidigare inkomst. Från och med dag 101 till dag 300 sänks dagersättningen till 760 kronor, dock högst 75 procent av tidigare inkomst. För det andra bör ersättningen indexeras gentemot prisutvecklingen i likhet med övriga inkomstbaserade socialförsäkringar. För det tredje bör arbetsvillkoret slopas för grundbeloppet samt sänkas från 12 till 6 månader för inkomstbortfallsförsäkringen. Mer behövs inte för att göra a-kassan attraktivare och tryggare.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*