Erbjuder regeringen något extraspår i sin hälsoväxling?

I våras utfärdade regeringen ett ultimatum till facken och arbetsgivarna som löd i stil med följande: Underteckna en principöverenskommelse senast i augusti om åtgärder som kan förväntas minska sjukfrånvaron på arbetsmarknaden annars höjs arbetsgivarnas kostnader för sjukförsäkringen.

Ett är säkert, regeringen har inte laddat med lösskott när de nu pressar parterna till förhandlingsbordet. Blir förhandlingarna resultatlösa tvingar statsfinansernas gravitation regeringen att minska sjukförsäkringens kostnader genom att höja arbetsgivarnas premie med sitt förslag till medfinansiering.

En överenskommelse som kan ligga till grund för kollektivavtalade åtgärdsprogram vore oerhört välkommet. Idag är det mycket sällsynt med effektiva insatser både när det gäller att förebygga ohälsa och omställning för anställda som hamnat i en återvändsgränd på grund av sjukdom.

Tyvärr är inte utsikterna för en överenskommelse de bästa. Inte endast tiden är begränsad, utan även samsynen på utmaningarna och dess lösningar både hos parterna emellan och sinsemellan. Arbetsgivarna tycker att de redan har starka ekonomiska drivkrafter att förebygga och åtgärda sjukfrånvaron. Samt att den ökade sjukfrånvaron inte entydigt kan kopplas till arbetslivet. Facken lyfter särskilt bristerna i den psykosociala arbetsmiljön som den främsta orsaken till den ökade ohälsan varför både åtgärder som förbygger och bidrar till omställning efterfrågas. Bland LO-förbunden betonas det förebyggande hälsoarbetet medan förbunden inom TCO och Saco sätter fokus på omställningsinsatser. När statsmakten bjuder upp till förhandling är det också ofrånkomligt att parterna tar tillfället i akt och kastar in sina egna hjärtefrågor på förhandlingsbordet. Det är allt ifrån ökad bemanning till turordningsregler, vilket inte alltid krattar managern för en bred överenskommelse.

Om regeringen är seriös i sin ambition att få parterna att ta ett större ansvar för sjukfrånvaron vore det anmärkningsvärt om de inte har något handlingsalternativ ifall parterna inte når fram till en överenskommelse. Förslagsvis genom att modifiera sitt förslag så att arbetsgivarna som sluter branschmässiga eller lokala kollektivavtal om hälsoinsatser endast betalar medfinansiering när ett sjukfall pågått i mer än 365 dagar.

Håkan Svärdman

 

 

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*