Säsongsmönster: Sell in May and stay away?

Denna klyscha benämns ibland också Halloween indikatorn. Skillnaden är då att man beaktar den ”andra” perioden. Finns det någon substans i uttrycket eller är det att betrakta som ”trick” helt utan ”treat”? Om det finns någon substans så ska aktier, enligt resonemanget, utvecklas bäst under perioden november-april. Men kan verkligen en sådan enkel handelstaktik betala sig? Ger historiken något stöd? Och slutligen, om det finns substans, borde då inte marknadskrafter sätta möjligheten ur spel? I teorin borde då alla rationella investerare söka efter denna extra avkastningsmöjlighet och som därmed sätts ut spel. Innebörden i orden ”stay away” innebär förstås inte att pengarna läggs under madrassen utan snarare i säkrare tillgångsklasser, exempelvis räntefonder med kort duration.

Det finns en hel del studier om detta fenomen och de styrker ofta ”klyschan”. I en artikel, Sven Bouman och Ben Jacobsen, som går att ladda ner ifrån nätet med namnet ”The Halloween Indicator”, finns en hel del spännande att läsa. Här undersöks perioden 1970-1998 för ett antal olika länder inklusive mer eller mindre alla länder i Europa samt också USA. Författarna använder MSCI-delindex som alla är återinvesterande. Resultatet, som kan ifrågasättas utifrån en mängd synvinklar, ger vid handen att avkastningen var högre i 36/37 marknader (både utvecklade länder och tillväxtmarknadsländer) under perioden november-april jämfört med perioden maj-oktober. Utfallet var statistiskt signifikant i majoriteten av marknaderna. I USA var avkastningsskillnaden rejält stor och ännu större i Storbritannien. Det finns många kritiker som menar att effekten inte håller om man rensar för väldigt udda månadsutfall som exempelvis oktober 1987. Detta var en månad som var extremt volatil och där Stockholmsbörsen föll hela 20 procent den 19e oktober 1987, en dag som fått namnet Black Monday.

Även om man inte blir salig av just denna artikel så finns det massor av andra som faktiskt styrker Halloween indikatorn. Artiklar som även inkluderar perioder i närtid. Googla!

Men vem orkar hålla detta under uppsikt över tiden? Och vem orkar stå emot när det blåser nordanvind på finansiella marknader?

För de flesta av oss är tiden vår bästa vän. I alla fall när det gäller finansiella investeringar. Att pricka uppgångar och nedgångar är något som få behärskar över längre tidsperioder. Kanske är Warren Buffet ett av undantagen. Riskfyllda tillgångsklasser erbjuder ett riskpremium och tiden brukar vara avgörande för om man som investerare får ta del av detta. När en tillgångsklass, under en period, utvecklas väldigt svagt brukar en vändning sedan ske. Då gör ”Mean Reversion” sig påmind. Ibland också direkt orsakat av naturen själv. Exempelvis så har den kraftiga skogsbranden i Kanada nu orsakat en stoppad utvinning av olja (från oljesand) med effekt att oljepriset har fortsatt stiga. Orsaken bottnar i sambandet mellan utbud och efterfrågan. Uppgången sedan 20 januari 2016 (Brentolja noterade en botten på låga 28,43 dollar/fat) är nästan 70 procent. Guldpriset var låga 1060 dollar per troy ounce i slutet av 2015 jämfört med dagens pris 1272 dollar. En uppgång med hela 20 procent. Samtidigt har börsen varit mycket slagig under perioden och de extremlåga räntorna består och så även den extremt expansiva penningpolitiken bland centralbanker världen över. Möjligen att Federal Reserve går mot strömmen eftersom de, till skillnad mot exempelvis Riksbanken och ECB, har avslutat sitt program för kvantitativ lättnad (obligationsköpsprogram) och nu flaggar för att påbörja en räntenormaliseringsfas. Förstås fullt ut beroende av utfallande statistik med fokus på den amerikanska husmarknaden, den amerikanska sysselsättningen, den amerikanska tillväxten och den amerikanska inflationen. Råvarumarknaden är ytterligare något som Federal Reserve håller under ständig bevakning.

Och så finns oron kring den kinesiska ekonomin och dess fastighetsmarknad, Grexit, Brexit och Donald Trump som vann i Indiana med effekt att såväl Cruz som Kasich nu hoppat av. Trump är nu den enda kvarvarande republikanska kandidaten. Det mesta talar för att han nu faktiskt blir en presidentkandidat. Men kanske ska man först invänta utfallet av primärvalet i Kalifornien samt utfallet från sommarens republikanska partikonvent. Flera tidigare kritiker börjar nu sluta upp kring Trump och senast John Boehner som fram till år 2015 var talman i representanthuset. Se tidigare blogginlägg om hur den amerikanska maktstrukturen är uppbyggd.

http://trygghetsspanarna.folksamblogg.se/2016/02/24/recap-infor-super-tuesday-primarval-i-usa/

För att ytterligare skapa oreda för finansiella placeringar så bör vi också fundera över kronans resa på senare tid. Först extremt stark i början av 2014 när en dollar ”bara” kostade 6,50 kronor. Men idag kostar en dollar 8,20 kronor. För några dagar sedan testades nivån 8 kronor jämt. Hur kan detta skapa värde eller dränera värde för en svensk placerare? Se tidigare blogginlägg med fokus på valuta.

http://trygghetsspanarna.folksamblogg.se/2016/01/19/stora-slag-pa-valutamarknaden-valutaintervention-nasta/

Så vad ska man då placera i under nu rådande marknadsförhållanden? Om man nu inte råkar besitta samma unika förmåga som Warren Buffet, att pricka rätt över tiden, är sannolikt det bästa för de flesta att förlita sig på alla de fördelar som diversifiering genererar. Fördelar som dessutom uppnås utan extra kostnad.

Diversifiering kan uppnås på många olika sätt. Dels genom en noga genomtänkt fondportfölj i en kapitalförsäkring men också genom vår traditionella produkt. Den senare skapar dessutom trygghet genom sitt garantilöfte. Tala med någon av Folksams rådgivare för mer information om hur en nulägesanpassad fondportfölj bör se ut. Betänk också Ränta på räntagärna den kraftfulla ränta-på-ränta effekten. Sparar man till pension och har många år kvar till pension bör man inkludera riskfyllda tillgångsklasser i sitt sparande. Detta eftersom den långa tiden borgar för att man får del av aktiemarknadens riskpremium. Att ränta-på-ränta effekten är påtagligt kraftfull kan exemplifieras genom följande exempel. Om man sätter in 100 000 kronor, i en aktiefond, som en engångsinsättning när man är 28 år gammal (ung!) blir slutkapitalet rejält stort när 65-årsdagen närmar sig. Med 20 procents avkastning i årstakt (vilket förstås är osannolikt i verkligheten och bara ett exempel) blir slutkapitalet hela 102 miljoner kronor utan hänsyn till kostnadsuttag. Men sprider man sina risker och inkluderar riskfyllda tillgångsklasser kanske man kan skapa mellan 4-7 procents årsavkastning över tiden. Kapitalet förräntas då ändå väldigt fint. Se grafen.

 

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*