Hur resonerade Riksbanken?

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad (-0,5 procent) men utökade obligationsköpen. Beslutet var väntat och skapade ingen större marknadsturbulens. Mötet hölls den 20 april och pressmeddelandet kom idag. Riksbanken anser att de, via sin penningpolitik, har bidragit till en starkare konjunktur och något stigande inflation. Men inflationen är ”ryckig” och behöver fortfarande stödet ifrån nu förda mycket expansiva penningpolitik. Riksbanken bedömer att osäkerheten kring den globala utvecklingen är fortsatt osäker. Vi ska komma ihåg att styrräntan redan är negativ och räntevapnet har därmed inte samma laddning. Då finns andra verktyg som exempelvis stödköp av obligationer och nu utökar Riksbanken volymen med ytterligare köp av statsobligationer med 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016. Det handlar om både nominella och reala statsobligationer men större delen av utökningen berör nominella.

Vice ordförande i Riksbanksfullmäktige, Michael Lundholm (M), uttalade sig samtidigt i SvD. Han ser risker med nu förda minusränta och att utökade stödköp innebär växande risker. Han vill också utreda Riksbankens möjligheter och rättigheter kring frågan om valutainterventioner. Detta är något som Riksbanken flaggat upp för som ytterligare styrmedel om kronan skulle fortsätta stärkas i närtid, se tidigare blogginlägg. Frågan om valutainterventioner är ”laddad” eftersom syftet med vapnet (valutainterventioner) nu skulle vara att sälja kronor för att på så vis påverka priset på importerade varor och därmed inflationen. Två externa utredare, varar en är Mervyn King som tidigare var centralbankschef i Storbritannien, har ifrågasatt om Riksbanken verkligen har rätt att genomföra valutainterventioner mot bakgrund av att Sverige sedan länge har en flytande växelkurs. Om då Riksbanken börjar manipulera nivåerna så är ju i praktiken kronan bara ”semi”-flytande. Som följd av detta vill nu Riksbanksfullmäktige att denna fråga klargörs.

Här kommer ett citat ifrån Michael Lundholm via artikeln i SvD: ”Om Riksbanken beslutar sig för att göra valutainterventioner. Var går då gränsen mellan det penningpolitiska syftet – det vill säga att uppnå inflationsmålet – och att det kan uppfattas utanför centralbanken som att det finns en implicit kurs som man styr mot. Att man därmed skulle få en slags pseudoflytande växelkurspolitik, säger Michael Lundholm”.

Detta blir då en motsatt hållning jämfört med Riksbanksdirektionen som inte anser att frågan behöver klargöras. Detta är egentligen till viss del minerad mark för en vice ordförande i Riksbanksfullmäktige. Detta eftersom han som vice ordförande i Riksbanksfullmäktige har rätt att närvara på penningpolitiska möten men har samtidigt inte rätt att påverka direktionens beslut. Till sommaren har Riksbanken köpt obligationer till ett värde av hela 200 miljarder kronor. Detta är tillgångar som kommer att tappa i värde när räntor börjar stiga. Det finns alltså en risk med att blåsa upp balansräkningen som förutom att kunna generare framtida förluster också kan reducera Riksbankens förmåga att möta framtida kriser om en ny likviditetskris à la 2007-2008 skulle inträffa.

Riksbankens roll/mandat behöver sannolikt klargöras. Dessutom är frågan aktuell nu i samband med amorteringskrav och FI:s Erik Thedéen ser oklarheter i mandatsfördelningen mellan FI och Riksbanken inom området finansiell stabilitet. Thedéen anser att FI ska ha ansvaret för makrotillsyn, därmed över bolånen, och kritiserar den nyligen utförda expertutvärderingen av Riksbanken. Den utvärderingen föreslog att ge Riksbanken mer att säga till om när det gäller finansiell stabilitet, bland annat kring hushållens skuldsättning. Motiveringen ifrån FI är att åtgärder och avvägningar kring hushållens skuldsättning berör inkomstfördelning och därmed enskildas valfriheter. Dessa frågor är av politisk karaktär och Thedéen anser därför att regeringen via FI ska hantera detta. Riksbanken gillar däremot innehållet i utvärderingen och vill ha mandatet själva. Vi får se hur det slutar!

Riksbanken gjorde  nu små prognosförändringar jämfört med prognosen ifrån den penningpolitiska rapporten daterad februari 2016. Reporäntebanan är marginellt lägre. Vi kan läsa ut av reporänteprognosen att reporäntan kommer upp över noll först under år 2018. Inflationen bedöms vara något starkare i närtid, jämfört med tidigare prognos, men mer eller mindre oförändad för prognosåren 2017+2018. Först under år 2017 närmar sig inflationen målet om 2 procentenheter. BNP bedöms vara starkare i närtid men faller sedan tillbaka under den tidigare prognosen för åren 2017+2018.

På Riksbankens hemsida finns några frågor och svar om nu gällande inflationsmål. Här kommer ett svar på frågan om KPI är ett bra mått att använda. ”Ja, det tycker jag. Det fångar en mycket stor del av hushållens konsumtion, är väl genomlyst och det mest kända måttet hos allmänheten. Men en pedagogisk svårighet med KPI är just att det innehåller räntekostnader. När Riksbanken sänker reporäntan för att inflationen ska stiga får det istället en motverkande effekt på inflationen mätt med just KPI, eftersom det tekniskt dras ner när räntekostnaderna faller. Därför behöver vi också titta på andra mått än KPI, till exempel KPI med fast ränta (KPIF). Det är inte alltid helt lätt att förklara. Just det här med den stora direkta påverkan av förändrade bostadsräntor är lite unikt för Sveriges KPI och gör det också svårt att rakt av jämföra KPI-inflationen med inflationstakten i omvärlden.”

Vi kan ställa detta svar i relation till ett tal som Stefan Ingves nyligen höll. Rubriken för talet var ”Tid för omprövning – i huvudet på en centralbankschef”. Här öppnade Ingves upp för att styra mot ett inflationsintervall istället. Så kanske ser vi en förändring framöver. Intresset för talet var stort i omvärlden. Såväl The Wall Street Journal som Financial Times hade artiklar om talet och skrev att talet kan bli en milstolpe för de som följer Riksbankens penningpolitik eftersom talet på sätt och vis signalerade ett eventuellt kommande skifte i centralbankens inflationsmål.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*