Mars månad: Stärkt riskaptit (VIX) & stark börsutveckling

De två största orosmomenten, enligt Janet Yellen, är inbromsande tillväxt i Kina och ytterligare fallande oljepris. Ett fortsatt fallande oljepris kan, enligt Janet, få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin. Andra orosmoment är den tilltagande konservatismen (Trump kan ”klyva” Republikanerna), tilltagande terrorism, Brexit, EU-samarbetets hållfasthet (Schengen & Dublinförordningen) och eventuell Grexit. Råvaror har överlag utvecklats starkt sedan bottennoteringen i slutet av januari (20/1). Riksbanken överväger sannolikt att intervenera på valutamarknaden eftersom kronan stärkts rejält sedan årsskiftet. Den extremt expansiva penningpolitiken fortsätter vilket är bra för riskfyllda tillgångsklasser (exempelvis aktier) men i spåren följer bubbelvarningar. Riskaptiten i termer av VIX-index stärktes friskt under mars månad och internationella långräntor, statsobligationer, steg. Kronan stärktes mot tongivande internationella valutor inklusive det breda TCW-indexet. Börsindexet MSCI World rusade 6 procent och Nasdaq 100 närmare 7 procent. MSCI Emerging Markets steg hela 13 procent!

Första kvartalet 2016 sticker ut för guldpriset. Faktiskt det starkaste kvartalet sedan år 1986. Även andra råvaror har utvecklats starkt. Lite av en rekyl sedan botten (20/1). Fed lämnade räntan oförändrad men sänkte sin räntebana (se blogginlägg FED Watch). Riksbanken oroade sig kring årsskiftet för stärkt kronkurs, då var nivån cirka 8,35 SEK/USD. Nu är kronan ännu starkare och stängde månaden (mars) på nivån 8,15 SEK/USD. Sannolikt talas det nu, inom riksbanksdirektionen, om valutaintervention. ECB sänkte räntan under mars och utökade sitt program för obligationsköp. Detta utfall tillsammans med en mer duvaktig FED försvårar för Riksbanken som gärna vill hålla kronan svag för att kunna få stöd för inflation via importbenet.

Vad har hänt inom Råvarumarknaderna? Nedan visas en graf som belyser hur det breda råvaruindexet S&P GCSI har utvecklats på några års sikt. Av grafen framgår att detta index rekylerat friskt under mars, närmare 8 procent, och hela 20 procent sedan årets bottenotering (20/1). Men GSCI blogg marssamtidigt bör man som kund/sparare vara observant eftersom utvecklingen för energipriser är lite som ett lotteri idag när politiker, inte alla, kämpar för en energiomställning. Notera att olja väger närmare 50 procent i detta index. Sedan bottennoteringen för råvaror (20/1) är uppgången för Brent-olja hela 35 procent. Men rörelsen sker ifrån mycket låga nivåer. Idag, efter rekylen, är priset för ett fat Brentolja låga 40 dollar.

Valutarörelser bör man som kund beakta. Inte nödvändigtvis om man pensionssparar eftersom valutarörelser tenderar att vara ett nollsummespel över långa löptider. Se graf nedan som visar utvecklingen, SEK/USD, sedan millennieskiftet. Ett nollsummespel över denna långa tidsperiod! Men Krona sedan millennieskiftetöver korta tidsperioder kan emellertid valutarörelser vara dramatiska, se markerade perioder i grafen. Kronan har tappat markant i värde mot dollar sedan ingången av 2014. Men sedan våren 2015 är slakten bruten. Sedan november-2015 har kronan tvärtom stärkts 6,50 procent mot dollar. En fond som placerar utanför Sveriges gränser har alltså tappat i omräknat SEK-NAV under denna korta period, sedan november 2015. Men en fond med SEK-hedge är opåverkad.

Nästa Riksbanksmöte sker 20 april men det är inte osannolikt att Riksbanken intervenerar på valutamarknaden innan dess. Vi får se. Här följer ett citat ifrån vice riksbankschef: ”Kronans förstärkning de senaste veckorna beror inte på att svenska data sett bättre ut utan på ökad pessimism om världsekonomin som har ändrat förväntningarna på penningpolitiken hos ECB och Federal Reserve. Att kronan stärkts på grund av detta är ett problem för Riksbanken”.

ECB sänkte styrräntan och ökar på sitt obligationsköpsprogram. Den nya styrräntan blir ”noll” procent samtidigt som inlåningsräntan sänks till 40 baspunkter. Sänkningen var symbolisk och kom ifrån nivån 5 baspunkter. Förändringen var väntad men sätter sannolikt ytterligare press på Sveriges Riksbank. Mario Draghi har varit tydlig med att ECB kommer att göra allt som står i deras makt för att få inflationen upp mot målet, 2 procent. Det verkar nästan som om spelplanen nu börjar handla om valutakrig. ECB utökar dessutom sina obligationsköp till 80 miljarder euro per månad, tidigare 60 miljarder euro. Detta förfarande leder till ökat aktivitet i ekonomin och förhoppningen är att inflationen ska tryckas upp. Totalt sett är alla dessa globala extremt expansiva penningpolitiska åtgärder i grunden bra för börsen. Men risken för bubblor ökar dag för dag.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*