Gränslandet ekonomi/politik tongivande under februari

Vad hände på finansiella marknader under februari? Vad tog upp mest plats i media?

Långräntor föll ytterligare. En tysk 10-åring stängde månaden på nivån 10 baspunkter! Väldigt låga räntor med Extremt låga räntorandra ord. För svensk del är löptider upp till 5 år numera ”under” noll, se graf. Oljan stärktes marginellt och så även det breda råvaruindexet GSCI. Kronan stärktes mot pund, cirka tre procent, men var mer stabil mot andra valutor inklusive det breda TCW-indexet. En dollar kostade 8,53 kronor i slutet av månaden, en euro kostande 9,33 kronor. Internationella börser utvecklades blandat. Nasdaq 100 sjönk två procent. MSCI World sjönk cirka 1,5 procent samtidigt som ett brett svenskt storbolagsindex steg nästan två procent. Skrämselindexet VIX steg dessutom två procent under månaden, vilket innebär att riskaptiten mattades av. Detta framgick inte minst av att guldpriset, i termer av dollar per troy ounce, steg drygt 10 procent. Guld har varit en högavkastande tillgång sedan årsskiftet.

Det blev en månad med fokus inom gränslandet ekonomi/politik. Exempelvis ”Brexit” med hårda förhandlingar om brittiska EU-undantag. Något som Cameron bedömer nödvändigt för att kunna ”sälja” in fördelarna med EU inför den kommande folkomröstningen om JA/NEJ till fortsatt EU-medlemskap (mer om detta nedan). Flyktingkrisen tilltar dessutom. Eftersom Grekland har sin gräns närmast krisområdets källa kommer väldigt många flyktingar dit. Men fler och fler länder stänger sina gränser, mjukt eller hårt, och då riskerar Grekland bli en uppsamlingsplats. Många kommer helt enkelt inte vidare. Hårda samtal förs nu mellan EU och Turkiet. Turkiet ställer motkrav. Det handlar om gränser och gränsbevakning. Grekland är det EU-land som geografiskt ligger närmast flyktingströmmarnas källa, lite som Schengen-områdets östra gräns. Detta kan visa sig vara ett bekymmer för Grekland som sedan många år ställt tuffa krav mot EU-kärnländerna. När Grekland nu har väldigt svårt att bevaka sin gräns ”Schengen” samtidigt som de skriker efter ännu mer nöd-pengar så kan resultatet bli att de tappar sin förhandlingskraft. Vi får vänta och se. Man kan spekulera kring om det för EU (Schengen-området) vore bättre om Grekland stod utanför eftersom det då kan bli enklare att bevaka områdets yttre gräns, något som det talas mycket om idag. Man kan därför möjligen anse att Grekland just nu har den svagaste förhandlingspositionen.

Det är riktigt illa ställt vad gäller Grekland. Så illa att Grekland endast har hållit sig flytande, sedan år 2010, med hjälp av stödmedel ifrån exempelvis IMF och eurozonen. Men nu behöver Grekland ytterligare nöd-pengar, via ett tredje bail-out program. Till saken hör att nationalräkenskaperna som låg till grund för grekiskt EU-medlemskap och EMU-medlemskap anses ha varit föremål för ”window-dressing”. Vi kan notera att Tyskland och Grekland redan har haft det känsliga samtalet om ett grekiskt utträde ur valutaunionen. Förra sommaren resonerade den tyska finansministern Schäuble kring ämnet. Om att det kanske vore bäst om Grekland tog en time-out. Tiden därefter har inte på något vis förbättrat relationen mellan länderna.

Om vi betänker att det är val i Tyskland (Förbundsdagsval) hösten 2017 så kan man tänka sig att Merkel låter IMF vara tongivande i kravställandet kring grekiska motprestationer inför det tredje nödlånet. Detta tredje bail-out program handlar om 86 miljarder euro och bestämdes under sensommaren 2015. Genom att hålla en lägre profil i förhandlingarna kring Greklands ”vara eller icke vara som EU-land” blir Merkel friare inför valet år 2017. Hon är redan kritiserad på hemmaplan i såväl den grekiska frågan som flyktingfrågan. I juli måste Grekland refinansiera en förfallen statsobligation och kommer då akut behöva 3,5 miljarder euro. Samtidigt råder då högsommar och förmodligen är flyktingströmmarna då ännu påtagligare jämfört med idag.

Under februari höll Grekland möten med Trojkan (ECB, EU, IMF) samt eurozonens bail-out-fond. Samtalen gällde nuvarande status för Grekland. Möter landet upp för reformkraven inför ett tredje stödlån? Nej, inte ännu. Långivarna ställer hårda krav på en grekisk pensionsreform. Här finns dock ett problem. Vänsterpartiet Syriza är fortsatt i regeringsställning. Ett av motkraven, ett i raden av flera, för att fullt ut få del av det tredje nödlånet är omfattande pensionsreformer. Grekland måste kunna uppvisa besparingar i pensionssystemet motsvarande 1 procent av BNP under år 2016. Pensionssystemet är idag i rejäl obalans. Dessutom är inte alla övriga EU-länder speciellt pigga på att ställa upp med nödpengar, exempelvis vill ju Cameron (UK) ha ett sådant undantag inför sin inhemska folkomröstning. Mycket arbete kvarstår för den grekiska regeringen med Tsipras i spetsen, en regering med knappt mandat, endast tre mandats övervikt i parlamentet. Det gäller för Tsipras att tassa på tå eftersom många Syriza-väljare inte alls är pigga på reformer. Många av dessa väljare vill hellre lämna EU och euro-samarbetet. Det sägs att ungefär 50 procent av de grekiska hushållen fick sin största inkomst ifrån pensionssystemet under helåret 2015. Frågan är minerad. Våldsamma demonstrationer skedde flera gånger under februari. Väljarna lär inte gilla reformkrav som innebär svångremspolitik med högre beskattning och lägre pension. Partiet Syriza gick till val på att säga nej till fortsatta besparingar. Nu en inhemsk svekdebatt. Dessutom är det skillnad mellan EU-ländernas välfärdssystem och sociala skyddsnät. I Grekland är pension eller förtidspension ofta enda inkomstkällan för den som är plus 50 år och arbetslös.

David Cameron höll under februari hårda EU-förhandlingar och krävde speciella brittiska undantagsregler. Cameron bedömer att dessa undantag är helt nödvändiga för att han ska kunna debattera för linjen ”stanna i EU”. Barnbidrag blir ett undantag och kommer att anpassas för rådande levnadskostnader för det land som ”barnet” lever i även om en förälder arbetar i Storbritannien (UK). Migranters tillgång till det brittiska välfärdssystemet kommer att begränsas genom en regel som ger UK rätt att begränsa tillgång till välfärdssystemet under en migrants första fyra år, ”kallas en emergency brake”. Den finns till för att ta höjd för exceptionella migreringsströmmar till landet. En fortsatt rättighet att ha kvar GBP trots ett kvarvarande EU-medlemskap var ett annat krav. Cameron har fått garantier för att detta inte ska leda till diskriminering inom handelszonen. Alla pund som kan komma att användas som ”nöd-lån” för andra krisande EU-länder skall återbetalas. Dessutom extra uttalat skydd för London som finansdistrikt. UK ska tillåtas stå utanför EU-målsättningen om en ”ever closer union” som kommer att skrivas in i EU-fördraget. Innebörden av dessa ord är att EU önskar utvecklas ”som enda spår” mot skapandet av ett Europas Förenta Staterna. Möjlighet för nationella parlament att stoppa oönskade förslag kring EU-överstatliga styrmedel var ett annat krav och det ska räcka med att 55 procent av de olika 28 ländernas nationella regeringar röstar emot. UK ska ges möjlighet att kringgå rätten till fri rörlighet för medborgare i länder utanför EU som exempelvis gifter sig med en EU-medborgare. Ett sätt att stoppa skenäktenskap. UK ska också enklare kunna hindra inresa för individer som bedöms vara säkerhetshot, även om en sådan person inte är lagförd.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*