Recap inför ”Super Tuesday” Primärval i USA

Hur ser maktstrukturen ut i USA? USA har ett republikanskt statsskick och vart fjärde år hålls ett nytt presidentval. Slutkandidaterna, presidentkandidaterna, för demokraterna och republikanerna bestäms via ett primärval som just nu är en stor snackis i media. Detta eftersom en minst sagt konservativ republikan, Donald Trump, vinner i delstat efter delstat. Hillary Clinton möter dessutom stort motstånd av Bernie Sanders (som anses vara något av en radikal socialdemokrat). Demokrater i USA är ganska tydligt mer åt höger än motsvarande socialdemokrater i Europa. Republikanerna är längre till höger om vi jämför med de svenska moderaterna och det gäller i synnerhet den presidentkandidat som just nu leder primärvalet för republikanerna – den kontroversiella Donald Trump. Att han vunnit i flera delstater har förvånat många eftersom han hostar fram väldigt många politiskt inkorrekta kommentarer mest hela tiden. Och tydligen går detta hem hos de amerikanska republikanska väljarna. Ännu så länge i alla fall. Snart kommer den så kallade super-tisdagen (1/3-2016). Som är ganska avgörande eftersom hela 12 delstater då ”på samma dag” håller primärval. Den som står som segrare efter super-tisdagen är ofta ganska nära positionen som slutkandidat. Just nu står striden (bland republikanerna) mellan Donald Trump, Marco Rubio och Ted Cruz. Detta efter att exempelvis Jeb Bush har hoppat av. En president får bara sitta två mandatperioder så vi vet med säkerhet att Barack Obama inte kommer att bli omvald – eftersom han suttit under två mandatperioder (lika med åtta år).

Kongressen är den högsta lagstiftande församlingen med säte i Washington i regeringsbyggnaden Capitolium (Capitol Hill/Washington). Här finns de två husen, senatskammaren och representanthuset. Senaten (överhuset) är att betrakta som folkrepresentationen. Senaten har befogenheter att bland annat godkänna avtal och fördrag som regeringen ingått med andra länder. Senaten godkänner vidare tillsättandet av höga ämbeten, exempelvis domare i högsta domstolen, och dömer vidare mål i riksrätten. Talmannen i senaten är också USA:s vicepresident. Kongressval: Senaten har 100 ledamöter valda för sex år. Vartannat år hålls allmänna val för en tredjedel av senatens mandat i taget. Val till representanthuset (för alla ledamöter) hålls vartannat år och här är antalet ledamöter hela 435 stycken.

Representanthuset kallas också underhuset i kongressen. Dess talman väljs bland ledamöterna för det parti som har majoritet i representanthuset. Talmannen i representanthuset är nummer två i successionsordningen till USA:s presidentämbete. Om både presidenten och vice presidenten skulle avgå i förtid skulle talmannen för representanthuset bli USA:s tillfälliga president. Mandaten fördelas mellan delstaterna enligt folkmängdsproportion – men minst ett mandat per delstat. Nuvarande talman är Paul Ryan och han ersatte John Boehner under hösten 2015.

Skillnaden mellan senaten och representanthuset i grova drag: Senatorerna i senaten är valda över sex år och ledamöterna i representanthuset över två år. De är också olika många till antalet. De två husen har olika befogenheter. Exempelvis har representanthuset kontroll över budgeten samtidigt som senaten har mandat att godkänna utrikespolitiska avtal, som handelsavtal och nedrustningsavtal. Senatorerna måste också godkänna presidentens tjänstetillsättningar som domare, ambassadörer och ministerposter.

Konstitutionen i USA är väldigt gammal och antogs redan år 1787. Under åren har en mängd tillägg tillkommit till konstitutionen – är nu uppe i 27 tillägg. Här finns exempelvis riktlinjer för kongressens rätt att besluta om inkomstskatt, rösträtt, mandatperioder för presidenten, lönesättningprocess för kongressledamöter, riktlinjer för primärval osv. Konstitutionen är uppdelad i ”kapitel” och ”paragrafer”. Konstitutionen reglerar de tre maktorganen: kongressen, presidenten samt högsta domstolen. Konstitutionen reglerar också relationen mellan alla delstaterna. Konstitutionen reglerar ändringsvillkor genom tillägg till konstitutionen samt reglerar skulder. Det senare brukar alltid bli en stor snackis inför framtagande av nya budgetar och ofta med stor turbulens med effekt att stora delar av statsapparaten tillfälligt har stängts av. För att ett nytt tillägg till konstitutionen ska kunna accepteras, målet är att grundlagen ska bevaras intakt, krävs två tredjedelars majoritet, dels i senaten men också i representanthuset. Även delstaterna har en sådan möjlighet för tillägg, men det krävs att två tredjedelar av delstaterna står bakom ett sådant förslag till författningsändringar. Detta har hittills aldrig skett. För att ett tillägg ska komma till stånd krävs sedan att minst tre fjärdedelar av delstaterna ratificerar förslaget.

Förutom att det nu är primärval, men även kongressval under hösten, och snart presidentval så har en av domarna i högsta domstolen avlidit.

Högsta domstolen är en av de tre maktorganen. Frågan är om Barack Obama snabbt försöker få dit en liberal demokrat? Samtidigt kommer republikanerna förmodligen att göra allt som står i deras makt att tidsförskjuta denna tillsättning. Det parti som har majoritet i högsta domstolen får en mycket stor makt och kanske påverkar en sådan maktposition det amerikanska samhället mer än val till kongressen eller presidentvalet. Republikanerna hävdar nu normen att en president inte får nominera en domare till högsta domstolen under sitt sista år vid makten. Men det har hänt tidigare och exempelvis godkände, efter nominering, senaten en ny domare, Anthony Kennedy, under Ronald Reagans sista år vid makten. Historiskt sett har det tagit cirka två månader att få en ersättare på plats. Men om nu republikanerna anstränger sig att blockera alla försök ifrån Barack Obama att nominera en ny domare – då kommer USA i praktiken att stå utan en fungerande högsta domstol under nästan ett år. Vi får se! Just nu, efter att Antonin Scalia nyligen avlidit, består den högsta domstolen av fyra ”liberala” domare och fyra ”konservativa” domare. Så det är enkelt att förstå att republikaner (och demokrater) kommer att kämpa hårt för skapa en övervikt i HD som bäst tjänar deras visioner. Dessutom är det så att kongress-valet sker vartannat år. Men domare till högsta domstolen utses på livstid. En majoritet i HD kommer då att vara avgörande för en rad konservativa frågor som exempelvis aborter, vapenlagar och olika minoriteters rättigheter. Frågor som är prioriterade hos republikaner och förstås även bland demokraterna men kanske med andra ingångsvärden. HD-tillsättningen som nu sker nära presidentvalet kan mycket väl skapa en konstitutionell kris med svekdebatt inför kongressvalet (kongressvalet sker 8/11-2016) – ”vem och vilka hindrade ett av de tre benen i maktstrukturen för landets styre?”.

Själva idén med den tre-delade maktstrukturen var, får man gissa, att skapa en balans mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen. Tanken, från de som skapade maktstrukturen för mycket länge sedan, var nog aldrig att partier skulle använda upplägget för att kidnappa varandra och skapa låsning mellan partierna.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*