As january goes, so goes the year?

Det är ett välkänt faktum att januari månad brukar innehålla ett starkt signalvärde om hur börsen kommer att utvecklas under helåret. Vi får hoppas att detta inte stämmer för börsåret 2016 även om den gamla klyschan ”as january goes, so goes the year” brukar träffa ganska rätt.

Som följd av detta blir ordet diversifiering åter i fokus. Detta är förvisso alltid viktigt men inte minst idag. För genom att blanda tillgångsklasser uppnås ofta en effektivare portfölj med förutsättningar att skapar högre avkastning per enhet risk. När en tillgångsklass faller i värde kan en annan tvärtemot skapa värde.

Vad kan man göra i ett läge när börsen faller, men fortfarande på hög nivå, samtidigt som riskaptiten i termer av VIX-index faller? I sin tur med effekt att kapital rör sig från riskfyllda tillgångsklasser till tryggare tillgångsklasser. Och där mekanismen utbud/efterfrågan då gör att de redan mycket låga räntenivåerna blir ännu lägre.

Inom räntemarknaden finns en mängd underkategorier varav de vanligaste är statsobligationer, statsskuldsväxlar, bostadsobligationer (covered bonds), företagsobligationer Investment Grade (BBB-AAA) och företagsobligationer High-Yield (sub BBB). Förutom denna grova klyvning finns skillnader i löptid (duration) och som därmed påverkar hur mycket kapitalet förändras givet en ränteuppgång eller räntenedgång. Om vi tänker oss en fond som investerar i obligationer med långa löptider så utvecklas den bättre när räntor faller, bättre jämfört med en fond vars innehav har kortare tid till förfall. Det finns även företagscertifikat och företagsobligationer vars kupong följer utvecklingen på interbankmarknaden men med påslag beroende på låntagarens kreditvärdighet. Den senare typen benämns ofta floating rate notes.

När riskaptiten faller vad händer då inom den breda kategorin räntebärande? Då söker sig ofta kapitalet till trygga tillgångsklasser (kvalitetsflykt) och priset på obligationer stiger. Detta innebär samtidigt att räntenoteringar (YtM) faller. Men för företagsobligationer? Företagsobligationer är de mest aktielika obligationerna och lån upptagna av företag med låg kreditvärdighet (high yield) är mer eller mindre aktiehybrider.

Det finns även uppdelningar i ”säkerhet”. Vad händer om ett företag går i konkurs? I händelse av konkurs går obligationer före aktier. Men det finns olika ”nivåer” för obligationer. Senior skuld går före subordinerad skuld. Innehav av den senare obligationstypen ger inte betalt förrän borgenärer vars lån har en högre status erhållit full betalning. Därför är subordinerad skuld mer riskfylld än skuld som inte är subordinerad. Och effekten blir då att en fond, givet finansiell oro och kvalitetsflykt, som har en stor mängd innehav av typen subordinerad skuld faller mest.

Grafen visar hur den amerikanska kreditmarknaden har utvecklats på några års sikt. Den visar kreditspreaden mellan två olika företagsobligationsindex motKreditspreadar blogg en amerikansk 10-årig obligationsränta. Det ena indexet (NBBI/I-G) visar företagsobligationer inom kategorin Investment Grade. Det andra (NBBH/H-Y) visar företagsobligationer inom kategorin High Yield. De två indexen är uppbyggda av FINRA (www.finra.org). Grafen är uppbyggd med hjälp av publik data ifrån denna hemsida. Man kan inte utläsa några exakta sanningar ifrån en sådan graf – men grafen fångar i grova drag upp rörelserna. Vi ser exempelvis att börsåret 2012 var ett fantastiskt år för företagsobligationer när kreditspreaden föll ihop brant. Vi ser också att innehav i företagsobligationer inte alls har varit lika bra sedan år 2014 eftersom kreditspreaden därefter har ökat kraftigt.

Tiden brukar vara investerarens bästa vän. De flesta investeringar ger bra betalt över tiden – detta givet att man stannar kvar i sina investeringar. Genom att mixa tillgångsklasser skapas en sparportfölj som passar de flesta ganska bra. I grafen nedan visas flera olika tillgångsklasser. Det handlar om vanliga fonder på den svenska fondmarknaden. De har vanliga fondavgifter och är varken dyra eller billiga. Dessutom har 80 punkter dragits av från årsavkastningarna för att ta höjd för avgifter i skalet på kapitalförsäkringar – som en grov schablon. Detta för att närma sig ett avkastningsnetto men helt utan hänsyn till skatteeffekter. Fonderna har gjorts anonyma i denna sammanställning. Detta eftersom resonemanget handlar om ”tillgångsklasser” snarare än specifika förvaltare.

Budskapet är att alla tillgångsklasser brukar ge bra betalt på lite sikt vilket gäller för dessa åtta tillgångsklasser. Grafen visar värdeföGraf tillgångsklasserrändringen av 100 kronor insatta i slutet av år 2004. Notera också hur väl CTA-tillgångsklassen presterade under börsåret 2008. Just CTA:er brukar uppvisa negativ korrelation med börsen, enligt historisk bevisföring. Ingen nackdel att ta med den här typen av tillgångsklass till en redan väldiversifierad sparportfölj. CTA:ar har även startat börsåret 2016 bra. Tala gärna med någon av Folksams rådgivare för att skapa en nutidsorienterad sparportfölj. Eller varför inte placera pengarna i vår traditionella produkt? En produkt som förutom att vara väldiversifierad även ger utjämnad återbäring som är en trevlig egenskap i tider med finansiell turbulens. I grafen ovan syns tydligt hur risken reduceras när man diversifierar mellan flera olika tillgångsklasser. Den streckade linjen visar en likaviktad portfölj bestående av de åtta olika tillgångsklasserna.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*