Januari månad med fokus centralbanker

Januari var en svag börsmånad. Riskaptiten, i termer av VIX-index, föll ytterligare med effekt att kapitalet sökte sig mot trygga tillgångsklasser. Obligationsräntor föll och rejält för längre löptider. Energipriser inklusive olja fortsatte att falla. Den svenska kronan var ganska stabil under januari men försvagades något mot såväl dollar som euro. Federal Reserve höll FOMC-möte och räntan lämnades oförändrad – mötesprotokollet ansågs duvaktigare än väntat. Flertalet länder kämpar för att få fart på inflationen och exempelvis Bank of Japan sänkte oannonserat sin styrränta till ”minus” under månaden. Nu blev japanska obligationsräntor ännu lägre och den femåriga obligationsräntan understiger noll. En japansk tioårsränta handlar runt 10 baspunkter. Extremt lågt med andra Skärmklipp månadssammanställningord. Riksbanken oroade sig för kronförstärkningen under december. Som följd hölls ett extrainsatt direktionsmöte i början av januari och man behandlade möjligheten att intervenera på valutamarknaden. Nästa skarpa penningpolitiska Riksbanksmöte sker 10 februari. Då vet vi om liggande prognoser förändras. Kreditspreadar har gått isär ganska kraftigt de senaste månaderna. Detta påverkar i första hand företagsobligationsfonder och inte minst high-yield marknaden. Januari var ingen rolig månad för aktiefonder. Många fonder föll 7 procent eller mer. De sämsta fonderna tappade 15 procent eller mer. Endast ett fåtal tillgångsklasser stod emot och skapade värde. Tillgångsklassen CTA (managed futures) är ett sådant exempel.

Kronan stärktes rejält under december månad men under januari var utvecklingen lugnare vilket framgår av månadssammanställningen ovan. Kronan tappade en del i värde mot såväl dollar som euro och även i termer av TCW-index. Detta uppskattas sannolikt av Riksbanken. Vi vet ännu inte om Riksbanken tänker förändra sin reporäntebana. Nästa skarpa penningpolitiska möte går av stapeln 10 februari. Då får vi också vetskap om eventuella prognosförändringar. En sak är i alla fall säker. Låga räntor lär vara allas vår verklighet under lång tid framöver. Enligt Riksbankens nu gällande prognos når reporäntan ”över noll” först under år 2018. Riksbanken har dessutom lovat att stödköpsprogrammet för obligationer ska fortlöpa, enligt beslut ifrån oktober 2015, under första halvåret 2016.

Federal Reserves penningpolitiska besked upplevdes duvaktigare än väntat. En del aktörer inom räntemarknaden läser nu ut att FOMC-ledamöterna passar höjningen även under nästföljande FOMC-möte. Som resultat föll amerikanska obligationsräntor tillbaka. Det kan bli en utmaning för Federal Reserve att normalisera sin styrränta eftersom omvärlden inte ligger i fas. Att söka måluppfyllelse för nationellt inflationsmål samtidigt som utfallande omvärldsstatistik är på den svagare sidan kan bli en pedagogisk utmaning för Janet Yellen. Hur kortsiktigt statistikberoende är egentligen Federal Reserve?

Japan kommer nu också in i klubben ”centralbanker med minus-ränta”. Även Japan har svårt att kicka igång sin inflation – något landet har kämpat med under många år. För många marknadsaktörer var månadens åtgärd ifrån Bank of Japan (BoJ)japan närmast en ”chock” eftersom landet väntat så länge med åtgärden plus det faktum att marknadsaktörer upplevt BoJ vara ängsliga över de sidoeffekter som en extremt expansiv penningpolitik, med minusränta, kan ge på lite sikt. Den nya policyräntan blir ”minus” 0,1 procent med start 16 februari. Även Japan har ett inflationsmål. Centralbankschefen för BoJ säger, precis som ECB:s Mario Draghi, att alla medel kommer att användas för att nå inflationsmålet. För i slutändan handlat det om trovärdighet. Har man ett explicit angivet inflationsmål så har man det. Att bomma under många är leder till sänkt trovärdighet. Och trovärdighet är extremt viktigt för centralbanker. Grafen ovan visar hur en japansk tioårig obligationsränta fallit sedan 2005. Nu gäller detta i och för sig räntenivåer för flertalet länder och man bör fundera lite när man komponerar ihop sin diversifierade sparportfölj. Att bara använda räntebärande för att dra ner sin portföljrisk behöver idag nödvändigtvis inte bara vara av godo.

Vad meddelade Riksbanken efter sitt extrainsatta direktionsmöte? Här kommer ett citat ”Riksbankens direktion har vid ett extrainsatt penningpolitiskt möte idag fattat det beslut som krävs för att vid behov omedelbart kunna intervenera på valutamarknaden, som en kompletterande penningpolitisk åtgärd, för att säkerställa uppgången i inflationen. Beslutet innebär att direktionen uppdrar åt riksbankschefen, i förening med förste vice riksbankschefen, att besluta om närmare detaljer för eventuella interventioner. Under 2015 har Riksbanken sänkt reporäntan till -0,35 procent, justerat ner reporäntebanan samt köpt stora mängder statsobligationer och annonserat ytterligare köp under första halvåret 2016. Sedan det senaste penningpolitiska mötet i mitten av december har kronan dock stärkts mot flertalet valutor. Skulle utvecklingen fortsätta riskerar den påbörjade inflationsuppgången att brytas. Riksbanken har inget mål för växelkursen, men kronans värde i förhållande till andra valutor är en viktig faktor i inflationsbedömningen. Inflationen stiger men har under förhållandevis lång tid varit under målet på 2 procent. För att värna inflationsmålets roll som riktmärke för pris- och lönebildningen är det därför viktigt att inflationen fortsätter att stiga. Riksbanken har fortsatt hög beredskap att utöver valutainterventioner vidta andra penningpolitiska åtgärder om det skulle behövas för att inflationen ska stabiliseras runt 2 procent. Reporäntan kan sänkas ytterligare, köpen av värdepapper kan utökas och Riksbanken skulle kunna låna ut pengar till företagen via bankerna. Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet. Han ansåg att det är lämpligt att avvakta med ytterligare penningpolitiska stimulanser samt att valutainterventioner inte är ett lämpligt verktyg för att i det här läget göra penningpolitiken mer expansiv.”

I praktiken skulle Riksbanken då sälja kronor och köpa utländsk valuta. Försäljningsvolymen (SEK) gör då att kronan deprecierar. Samtidigt bygger då Riksbanken upp en valutareserv i utländsk valuta som kan användas vid andra framtida oönskade situationer. Interventioner anses vara ett mer effektivt sätt än räntesänkningar för att påverka en valuta men många åsikter finns om huruvida denna åtgärd får annat än kortsiktiga effekter.

Även Bank of England (BoE) höll räntemöte under januari (14/1) och lämnade sin basränta oförändrad på nivån 0,5 procent. Men (BoE) har precis som ECB, Riksbanken och Bank of Japan ett mycket omfattande program för quantitative easing (obligationsköp) som ger extra kraft till penningpolitiken genom att räntenivåer hela tiden handlas ner.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*