Framtiden kräver bättre tjänstepensioner

Tjänstepensionen har smugit sig in i fredagsmyset. På bästa sändningstid kan garanterat en underhållande reklamsnut om tjänstepensionen flimra förbi. En tydlig tidsmarkör. Idag måste nämligen den allmänna pension kompletteras med tjänstepension om man vill undvika en torftig ålderdomen. Detta konstateras i Folksams nya vitbok: Vägen till ett pensionssystem i världsklass.

Tack vare tjänstepensionen har nyblivna pensionärer en genomsnittlig pension på 73 procent av slutlönen. Där allmän pension står för 52 procent. En andel som har minskat med 10 procentenheter sedan 2003. Pensionsfallet har dämpats av att tjänstepensionens andel av slutlönen ökade från 17 till 22 procent under samma tid. Framtidens pensionärer kan emellertid inte räkna med tjänstepensioner på motsvarande nivåer. Orsaken är att de som är födda i slutet av 1970-talet eller senare omfattas av premiebestämda istället för förmånsbestämda tjänstepensioner som dagens pensionärer har.

ITP-planens avgiftsmodell med 4,5 procent i premieavgift på lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar därutöver har blivit stilbildande för flertalet avtalsområden. Ambitionen med detta upplägg har varit att uppnå en sammanlagd pension på 70-77 procent av slutlönen. Varav allmän pension ska utgöra minst 62 procent och tjänstepensionen mellan 10-15 procent. Situationen har dock förändrats sedan man först bestämde nivåerna. Utmaningen idag är att den allmänna pensionen faller. Samtidigt växer det fram en nya arbetsmarknad där bland annat kraven på rörlighet och risken för arbetslöshet ökar. Parallellt är det sannolikt att den framtida värdeförändringen på pensionskapitalet utvecklas försiktigt, medan livslängden kan förväntas öka i snabbare takt. Sammantaget ökar detta risken för otillräckliga tjänstepensioner för de som idag ha kommit halvägs till pension.

På Folksam engagerar vi oss i våra kunders pensioner. Därför har vi gjort beräkningar som visar att ett 40-årigt yrkesliv med ITP-modellen ger en tjänstepension på 12 procent vid löner under 7,5 inkomstbasbelopp och mellan 18 -24 procent vid löner därutöver. Det ger en total pension på 55% respektive 57-59 procent. Beräkningen förutsätter att löntagaren arbetar heltid och är trogen avtalsområdet under sin karriär. Deltidsarbete, längre arbetslöshetsperioder eller byte avtalsområde vid ett flertal tillfällen sänker tjänstepensionen kraftigt. Dessutom riskerar tjänstepensionen dräneras ytterligare av uttagsreglerna och villkoren för efterlevandeskyddet.

Det ursprungliga syftet med tjänstepension är ge den försäkrade en livsvarig försörjning. Därför skattegynnar staten denna försäkringsform genom avdragsrätt och lägre beskattning än jämförbara kapitaltillgångar. Skatterabatten är helt enkelt tänkt att kvittas mot lägre framtida försörjningskostnader för staten. Men samtidigt kräver staten att tjänstepension tidigast kan utbetalas från 55 års ålder och temporärt utbetalas under minst fem år. Temporärt uttag var ovanligt innan 2000-talet, men har blivit allt poplärare. Samtidigt har det blivit möjligt inom flera avtalsområden att runda 5-årsregeln med delpensionslösningar och i praktiken tömma det egna tjänstpensionskontot innan 65-årsdagen.

De frivilliga efterlevandeskydden som förekommer på flera avtalsområden leder inte enbart till lägre tjänstepension utan ger ofta ett otillräckligt skydd mot bakgrund av hushållens skuldsättning och föräldrars förlängda försörjningsansvar.

När tjänstepensionen har och kommer att få allt större betydelse för pensionärernas totala pension kan temporärt uttag leda till försörjningsproblem för individen och ett ökat behov av bostadstillägg. Staten riskerar följaktligen återfå försörjningsansvaret trots utställda skatterabatter och samtidigt gå miste om ett ökat arbetskraftdeltagande hos de äldre.

Ska tjänstepensionssystemet klara framtidens utmaningar krävs reformer. I Folksams vitbok lyfts två potentiella lösningar. För det första behövs avgiftsmodellerna uppgraderas. En likvärdig sammanlagd avgiftsnivå såväl under som över intjänandetaket för det allmänna pensionssystemet är eftersträvansvärt. En sådan avgiftsmodell skulle kunna lindra effekten av frivillig såväl som ofrivillig ledighet, såsom deltidsarbete, studier och arbetslöshet.

För det andra måste läckage i tjänstepensionerna minimeras. Dels genom att den tidigast uttagsåldern samordnas med allmän pension och den minsta temporära uttagsperioden förlängas till minst 10 år. Dels att en ”Stor Tjänstegrupplivsförsäkring” införs på 22 prisbasbelopp (979 000 kr) där hela beloppet utbetalas fram till 65 år. Samt att återbetalningsskydd väljs i anslutning till uttagsperioden. En sådan lösning förstärker försäkringsprincipen i och med att avlidnas kapital under sparperioden omvandlas till arvsvinster och höjer pensionerna för övriga försäkrade inom avtalsområdet. Härigenom skapas förutsättningar för människor att faktiskt uppleva de lockande pensionsdrömmar vi ser i reklamsnuttarna under fredagsmyset.

Håkan Svärdman

Artikel tidigare publicerad i Pensioner och Förmåner (11/12 2015)

 

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*