Stora slag inom valutamarknaderna – valutaintervention nästa?

Valutarörelser skapar nu rubriker i media. Riksbanken höll dessutom ett extra direktionsmöte efter årsskiftet. Kanske valutaintervention? Kanske istället ytterligare sänkt styrränta? Men samtidigt är nivån redan minus 0,35 procent. Dessutom är inflationsmålet nu föremål för granskning och vissa vurmar för styrning mot annan inflationsbas. Att ”jaga” inflation med ”svag” valuta för att nå inflationsmålet riskerar skapa en kreditbubbla och kanske tvingas Riksbanken jaga sin egen svans.

Sedan senhösten 2015 ser spelplanen lite annorlunda ut för oss investerare. Det gäller för flertalet tillgångsklasser och inte minst inom valutamarknaden och råvarumarknaden. Internationella börser har startat börsåret 2016 med röda siffror. Kina spökar och tillväxten i landet anses nu oroväckande låg. De större centralbankerna ligger inte i fas med varandra. När Federal Reserve nu börjat höja sin styrränta, dock ännu långt kvar till normala nivåer, fortsätter såväl ECB och vår egen Riksbank att kämpa med expansiva penningpolitiska åtgärder. Det handlar om program för obligationsköp och mycket låg styrränta. Federal Reserve har avslutat sitt stora program (quantitative easing) för obligationsköp sedan länge och höjde styrräntan under FOMC-mötet i december 2015. Men ledamöterna var inte fullt ut överens. Inflationen är fortfarande låg men inflationsmålet förväntas uppnås på medellång sikt. Inflationen kommer nu förmodligen att vara under extra högupplöst bevakning.

Vad får valutarörelser för effekt för en sparare med bas i Sverige? Men också utifrån Riksbankens önskade utveckling? En svag krona relativt internationella valutor är bra för en svensk placerare i termer av avkastning. Detta eftersom NAV-kurser dagligen räknas om till svenska kronor. Kronförsvagning är alltså bra, givet avsaknad av valutahedgar, för en svensk placerare. För inte så länge sedan, början av år 2014, kostade en dollar ”bBild1ara” 6,50 SEK/$ jämfört med dagens nivå 8,55 SEK/$. Innehav i en fond som placerar kapitalet i USA har då fått en extra skjuts i avkastningen med drygt 30 procent. Men vad händer om resan blir omvänd? Då dräneras istället värde. Detta är viktigt att ha i åtanke för oss lite äldre. När man som kund närmar sig pension och tillfället när en kapitalförsäkring ska börja ”betala ut” bör man som kund absolut beakta valutarisk. För en lika kraftig kronförstärkningsfas, jämfört med kronförsvagningen sedan år 2014, kommer att inträffa någon gång framöver och frågan är när. Trist om det sker under fasen ”konsumera” kapital. För en ung kund är detta emellertid ganska odramatiskt eftersom valutan brukar anses vara ett nollsummespel över längre tidsperioder.

En svag krona uppskattas just nu, givet nuvarande läge med svårigheter att få fart på inflationen, av Riksbanken eftersom inflation då enklare kan genererasBild4 av importbenet. Dessutom är det bra för exportbenet. Om vi studerar grafen ovan, SEK/$, sedan millennieskiftet framgår att valutarörelsen varit ett nollsummespel över HELA perioden men samtidigt rejält slagig UNDER perioden. Vi ser att perioder av kronförsvagning ofta följs av perioder av kronstyrka. En styrkefas kan därmed mycket väl bli nästa steg. Men just nu talar egentligen mycket för en fortsatt dollarstyrka. Detta eftersom valutamekanismen ”efterfrågan” idag talar för detta. Om man på en ”plats” kan deponera pengar (overnight) till en hög ränta så kommer många att vilja göra detta. Eftersom alternativet är att hålla överskottsmedel på konto utan möjlighet till avkastning. Men sådana deponeringar sker i högräntelandets valuta och därmed skapas köptryck på just den valutan. Detta är förstås en mycket förenklad förklaring – men i grova drag. Under jul och nyår hade kronan en liten styrkefas och nådde nivån 8,30 SEK/$ med effekt att Riksbanken började tala om möjligheten att intervenera på valutamarknaden. Här finns olika uppfattningar inom riksbanksdirektionen. Många bedömare tror att Riksbanken trots allt avstår från användandet av verktyget valutaintervention. Detta eftersom ett litet land måste arbeta hårt för att påverka globala rörelser. Det skulle kunna innebära en stor risk för Riksbankens balansräkning och egna kapital.

Bild5Även om kronrörelsen relativt dollarn inte ser så dramatisk ut har rörelsen varit extrem mot exempelvis pund. I grafen till höger visas kronans utveckling mot brittiskt pund och dessutom mot en bred valutakorg, TCW-index, bestående av flera olika valutor. Se tabellen ovan för en förklaring av hur TCW-index viktas. Notera att Euro-vikten är cirka 56 procent. Sedan början av november har kronan stärkts närmare 7 procent i värde mot pund och har också stärkts mot såväl euro som mot det breda TCW-indexet. Detta ligger bakom Ingves oro och medias rubriker om en möjlig valutaintervention. I grafen till höger visas kronutvecklingen via 100-index serier, sedan början av november 2015, eftersom det då enklare går att utläsa kronförstärkningen ”visuellt”.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*