Råvarumarknaden backar rejält

Innehav i råvarufonder har gjort ”ont” för många fondsparare hittills under börsåret 2015. Det mesta talar för en fortsatt stökig period. Vi kommer ihåg sommaren med ett visst obehag. Då föll breda råvarufonder närmare 20 procent. Fallet har därefter fortsatt. För de som spridit sitt innehav över flera olika tillgångsklasser, diversifiGSCIering, har fallet inte gjort lika ont. Riskspridning blir lite av en krockkudde när det råder finansiell turbulens. Klyschan ”sell in may and stay away” har varit en sanning för inte minst råvarumarknaden. Brentolja handlar nu under 50 dollar fatet – jämfört med 110 dollar fatet så sent som sommaren 2014. Oljepriset har verkligen fallit som en sten på senare tid. Vi får leta oss tillbaka till finanskrisen år 2008 för att finna en mer turbulent period. Men samtidigt är utfallet inte förvånande eftersom det just nu pågår en ambition att ställa om energianvändningen – bort ifrån fossila bränslen. Även övriga råvarupriser har fallit och så även guldpriset som backat 10 procent sedan årsskiftet. Just nu är guldpriset på nivån 1080 dollar per troy ounce (31 gram). Det finns en fin följsamhet mellan guld och råvaror i stort även om guldpriset ibland kan stärkas av psykologiska anledningar ”kvalitetsflykt”. Guld brukar anses vara en ”safe haven” när riskaptiten är särskilt låg. Råvaror följer grovt räknat den ekonomiska utvecklingen för stora tongivande ekonomier och inte minst den kinesiska. En ekonomi som just nu haltar. Juli månad var verkligen en speciell månad för råvarumarknaden. Det finns ett brett råvaruindex, S&P GSCI, se grafen. Detta index är väl värt att följa för att skapa sig en känsla för råvarumarknaden. Indexet visar prisutvecklingen för 24 tongivande råvaror. Under juli månad föll priset för 24/24 råvaror – alla! Notera att olja väger närmare 50 procent i indexet. Endast en gång tidigare, sedan indexet startade år 1970, har alla råvarupriset fallit samtidigt. Men då undantaget guld som steg, och detta var under krismånaden oktober 2008. Månadsutfallet för juli månad, minus 14 procent, är det sjunde sämsta månadsutfallet sedan år 1970. Indexet handlar nu lägre jämfört med nivån under finanskrisen år 2008.

En svag dollar har historiskt sett varit positivt för råvarupriser. Rådande dollarstyrka kan därför förklara en hel del av nuvarande turbulens – plus förstås att tillväxten haltar på flera håll. Indexet har en negativ korrelation mot USD. När dollarn är stark faller råvarupriser. När dollarn är svag stiger råvarupriser. Indexleverantören har gjort en längre studie, genomsnitt över perioder, sedan 1970. Men vi får komma ihåg att olja tillkom i indexet först 1987 (WTI) och 1999 (Brent). Just olja har en väldigt hög negativ korrelation mot dollar enligt studien. En svag dollar har en rejält positiv effekt, historiskt samband, på råvarupriser. Faktiskt mycket tydligare än motsvarande svaghet på grund av dollarstyrka. Någon gång framöver kommer råvarupriser återigen att bli en god avkastningskälla. Men kanske inte i närtid. För Federal Reserve är nära en korträntehöjning vilket, allt annat lika, är dollarstärkande.

Att skapa en bra ”holding period return” kräver att man köper billigt och säljer dyrt och just nu är råvaror billiga. Energiomställningen kan dock fortsatt äventyra för fossila bränslen. Men samtidigt – att ställa om transportsektorn över land och hav till ickefossila bränslen är inget som sker över en natt. Kommer nuvarande tillväxtländer att industrialiseras annorlunda jämfört med västvärldens ”resa”? Klimatmötet i Paris gav inte tydliga signaler. Även om länder som exempelvis Tyskland satsar hårt på vindkraft via sin ”Energiewende” så finns ett problem. Ibland blåser det inte. Men den tyska industrin struntar i detta och pumpar på ändå och får då energibehovet säkerställt via främst kolkraft. Här blir man lite förbryllad. Merkels ambitionen var att sänka koldioxidutsläppen men den har, enligt media, istället ökat. Angela Merkel har nollat ut kärnkraft sedan år 2011, populärt i vissa läger men mindre populärt i andra läger. Det tyska beslutet att snabbt fasa ut kärnkraft är lite svårt att förstå, med tanke på resultatet vs. ambitionen att sänka koldioxidutsläppen. Det kan nästan framstå lite kontraproduktivt. Tyskland har inte tillgång till vattenkraft vilket är en baskraft ”lyx” för oss i Sverige. För tyskarna kvarstår då energi ifrån koleldning. Vad kommer Vattenfall att göra med sitt tyska brunkol? Att sälja innebär förmodligen att någon annan bränner kolet. På grund av naturlig brist på exempelvis vattenkraft byggs idag kärnkraften ut i många andra länder. Även Japan bygger ut kärnkraft trots Fukushima-olyckan som låg bakom Merkels beslut att fasa ut densamma. Många röster höjs för att kärnkraft är nödvändigt för ”tvågraders-målet” eftersom just kärnkraft, enligt media, inte släpper ut koldioxid. Här finns det dock många olika åsikter och diskussionen är ”minerad”. Inte minst i Sverige och vi får se vad Energikommissionen kommer fram till.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*