A-kassan urholkas trots dagens beslut om att höja taket

Vad vi får i ersättning från de statliga socialförsäkringarna vid sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet skiftar kraftigt. Blir vi sjuka får vi en sjukpenning som motsvarar 75 procent av vår lön. Skulle vi drabbas av en arbetsskada kan ersättningen bli nästan 100 procent av lönen. Men blir vi arbetslösa får vi sällan en ersättning som överstiger 60 procent av tidigare lön. Och då är vi lyckligt lottade. De flesta får nämligen igen a-kasseersättning alls vid arbetslöshet, färre än tre av tio.Orsaken är låga ersättningsnivåer och höga trösklar in i arbetslöshetsförsäkringen, vilket framgår av Folksams andra delrapport av den årliga undersökningen Välfärdstendens.

Låt oss börja med att reda ut hur arbetslöshetsförsäkringen är uppbyggd. Den består av två delar, dels en obligatorisk del som alla omfattas av ifall vi har arbetat i minst 6 månader, dels en frivillig inkomstbortfallsförsäkring som vi får ta del av om vi varit medlem i A-kassan i minst 12 månader. Ersättningen från den obligatoriska delen är 320 kronor per dag eller 7 040 kronor i månaden före skatt. Den frivilliga försäkringen ger högst 680 kronor per dag, eller 14 960 kronor i månaden, alltså cirka 11 100 kronor efter skatt.

Arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen kan via sin tidigare anställning omfattas av kollektivavtalade förmåner som lindra de ekonomiska bekymren. Men dessa förmåner villkoras ofta med åldergränser och långa anställningstider, vilket utestänger många från ersättning.

Kombinationen av låg ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och avtalsförsäkringarnas begränsningar har kraftigt ökat efterfrågan på kompletterande inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Andelen löntagare med en sådan försäkring har mer än fördubblats mellan åren 2008-2015, från 18 till 36 procent. Dessa försäkringar höjer den totala ersättningen vid arbetslöshet till 80 procent av den tidigare lönen under den första tiden som arbetslös, vanligtvis under 100 till 150 dagar. Försäkringen är ofta avgörande för att människor ska kunna bibehålla sin ekonomiska standard ifall de drabbas av arbetslöshet.

Idag erbjuder hälften av fackförbunden inom LO och nästan samtliga fackförbund inom TCO och Saco sina medlemmar en inkomstförsäkring. Regering och riksdag är nu överens om att botten är nådd i arbetslöshetsförsäkringen. I dag röstar riksdagen för att höja ersättningstaket från 680 till 910 kronor per dag. Men i och med att den ersättningstrappa som infördes 2007 bibehålls så kommer den högsta försäkringsbara inkomsten att variera under arbetslöshetsperioden. Istället för ett platt tak blir det ett uppochnedvänt saltak, vars konstruktion är invecklad att beskriva. Totalt kan arbetslöshetsersättning utbetalas under 300 dagar. Under de första 100 dagarna är den högsta försäkringsbara inkomsten 80 procent av 25 025 kronor i månaden, dock högst 910 kronor per dag. Mellan dag 101 till dag 200 sänks den högsta dagersättningen till 760 kronor per dag eller högst 80 procent av den försäkringsbara inkomsten, vilket ger ett tak på 20 900 kronor i månaden. Från och med dag 201 till dag 300 är den högsta dagersättningen fortfarande 760 kronor, men ersättningen får inte överstiga 70 procent av den försäkringsbara inkomsten, vilket höjer taket till 23 889 kronor i månaden. Och skulle den försäkrade efter 300 dagar bli aktuell för deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin (FAS 3) sänks ersättningen till 65 procent av den försäkringsbara inkomsten, dock högst 760 kronor per dag, vilket motsvarar ett tak på 25 723 kronor i månaden.

En konsekvens med den valda takkonstruktionen blir att arbetslösa med en försäkringsbar inkomst under 25 025 kronor i månaden får en successiv sänkning av ersättningen under arbetslöshetsperioden. Medan ersättningen istället förblir oförändrad efter 100 ersättningsdagar ifall den försäkringsbara inkomsten överstiger 25 025 kronor i månaden.

Takhöjningen i arbetslöshetsförsäkringen kommer troligen att tillfälligt minska behovet av kompletterande inkomstförsäkringar för stora grupper av löntagare. Men i och med att regeringen hittills inte har haft för avsikt att indexera taket kan behovet av inkomstförsäkring förväntas öka successivt när lönerna stiger. Med en framtida genomsnittlig reallöneökning på två procent tar det högst tio år innan vi är tillbaka på ruta ett igen.

 

Håkan Svärdman

Välfärdsanalytiker på Folksam

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*