Vad vore livet utan medmänniskor och Swish?

Pengar, kreditkort och identitetshandling bör man inte glömma ifall man ska lämna Stockholm för en bilutflykt till Småland. Det konstaterade jag i fredags. Halvvägs tog jag paus i Norrköping för att tanka och bunkra mat för helgen. Plockar upp jackan och känner rutinmässigt efter plånboken. Inget i innerfickan. Inte heller i väskan. Nej, den blev kvar i Stockholm. 16 mil norrut och bensinmätaren visar två streck, alltså mindre än 10 liter. Räcker inte till returresan.

En akut aktionsplan måste sätts i verket. Klockan är 14.30. Först hitta ett Swebankkontor och hoppas att jag kan göra det troligt just jag är jag och därmed få ut en tillräcklig reskassa för att vända tillbaka eller fortsätta.

Samtidigt som jag kör in mot Norrköpings centrum ringer jag Lena på jobbet för att få fram Evas telefonnummer, vår kollega på Folksamkontoret i Linköping. Får tag på Eva, som omedelbart kontaktar sin vän Jenny i Norrköping som kan låna ut femhundra kronor. Det räcker för återfärd, men jag vill pröva Swedbank för att kunna komma söderut. Hittar ett kontor, men dessvärre kontantlöst. Vänder ut på gatan och upptäcker ett Forexkontor. Kliver in och förklarar situationen för kassörskan. Jag föreslår att jag swishar över 2 000 kronor till Forex och betalar de ut kontanterna till mig. Tyvärr är företaget inte anslutet till tjänsten, men kassörskans kollega erbjuder sig att hjälpa till. Vi kommer överens om att jag swishar henne och sedan tar hon ut pengarna från sitt Forexbankkonto. Strålande. Jag gör transaktionen, men pengarna kommer inte fram. Ett meddelande dyker upp på mobilskärmen om att jag måste säkerhetsuppdatera mitt mobila BankID:e. Nerverna klarar inte detta. Ringer min fru och ber henne swisha pengarna till Anna-Karin på Forex. Nu funkar det och jag lämnar kontoret ytterst lättad och stadd vid kassa. Kör till ICA och träffar Jenny, som just hade laddat ned Swish. Generad tar jag emot pengarna och lovar att swisha över beloppet på måndag.

Sätter mig återigen i bilen och kör söderut på E 22:an och är oerhörd rörd och glad över all hjälp jag fick av kända och okända människor. Och nöjd med att jag inte glömde mobilen också i Stockholm. Tack Anna-Karin, Jenny, Eva, Lena och Monica!

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*