Olika prislappar på vård i livets slutskede.

På Vårbergs sjukhus mötte jag döden för första gången i mitt liv. Året var 1980 och jag gick i 8:an och hade fått en PRAO-plats som vårdbiträde på en av avdelningarna. Två veckor i svensk långvård väntade. Patienterna var svårt brutna av ålderdom och sjukdom. De flesta låg i fyrbäddsrum, medan några fick eget rum. Få skulle återse sitt hem igen. Deras sista hissfärd från avdelningen skulle  i de flesta fall ske liggande och omsvept. Det blev en rejäl lektion i vård i livets slutskede för egen räkning.

Tre decennier senare är långvården avvecklad och saknad av få. Vården i livets slutskede har nu flyttat hem till patienterna.  För pensionärer utgör första och ofta sista länken i denna vårdkedja av hemtjänsten. Blir vårdbehovet allt för omfattande kan det bli aktuellt med en plats på ett så kallat vård- och omsorgsboende. Sällan blir vårdtiden längre än 6 månader förrän döden har infunnit sig. Prislappen för de boende, eller rättare sagt patienterna blir ofta mycket hög. Inte sällan över 10 000 kronor i månaden. I priset ingår avgiften för omsorg och mat på drygt 4 500 kronor samt hyra och el för rummet.

Prislappen är en annan för yngre människor som drabbas av en dödlig sjukdom. De erbjuds vanligtvis hemsjukvård eller hospice-vård, men till helt andra priser. Hemsjukvården ligger på runt 300- 450 kronor per månad, medan hospice-patienter betalar en avgift på 130-200 kronor per dag eller 3 900 – 6 000 kronor i månaden.  Om nu äldreomsorgen ska sköta en betydande del av vården i livets slutskede borde rimligen patientavgiften vara lika för alla oavsett ålder.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*