Reflektioner kring Pensionsåldersutredningens slutbetänkande: Del 4

Huvudnumret i Pensionsåldersutredningens slutbetänkande är att de vill ersätta begreppet pensionsålder med ”riktålder för pension”. Tanken är att riktålder ska fungera som ett riktmärke för de individuella pensionsbesluten när en godtagbar pensionsnivå är uppnådd. Anledningen till att utredningen inte vill använda begreppet pensionsålder är att det skulle ”vara ett för stort avsteg från den princip av flexibilitet som karaktäriserar pensionssystemet./…/..det finns en risk att man styr människors pensionsbeteende för hårt med begreppet pensionsålder.”

Detta ska gälla för riktåldern enligt utredningen:

  • Riktåldern för pension ska justeras automatiskt, alltså utan politisk inblandning.
  • År noll för riktåldern är 1997 då årskull 1932 hade återstående medellivslängd på 17 år 5 månader.
  • Riktåldern ska avrundas till helår.

Utredningen föreslår att riktåldern ska höjas enligt nedanstående tabell:

Riktåldern beräknas Gäller från år Riktålder

2015

2019

66

2016

2020

66

2017

2021

66

2018

2022

67

2019-2033

2023-2037

67

2034

2038

68

2035

2039

68

2036

2040

68

 Kommentar:

Utredningen är motsägelsefull i sitt resonemang när man å ena sidan tillskriver begreppet pensionsålder en avgörande betydelse för att  cementera 65-årsnormen, å andra sidan vill de lansera ett nytt och vagt begrepp för att inte riskera en allt för hård styrning av pensionsbeteendet. Är avsikten att höja den faktiska pensionsåldern vore det logiska att just tala om en höjd pensionsålder, men med bibehållen flexibilitet. Pratet om riktålder krånglar bara till det. Mer byråkratiskt och otydligt.

Jag skulle föredra att begreppet pensionsålder bibehålls,  samt att nivån i likhet med utredningens förslag successivt höjs. Utredningen vill se snabb och ryckig infasning av riktåldern, vilket jag tror bör undvikas med hänsyn till den politiska processen och frågans känslighet.  Istället för den föreslagna infasning mellan åren 2019 till 2022, där riktålder höjs från 65 till 66 och därefter till 67, ser jag helst att pensionsåldern höjs till 67 direkt från och med år 2022. Den första berörda årskullen skulle alltså bli personer födda 1955.  Därefter höjs pensionsåldern förslagsvis enligt nedanstående tabell,  som baseras på Pensionsmyndighetens alternativa pensionsålderstabell:

Årskullar Pensionsålder: Gäller från år:

1955-1959

67

2022

1960-1964

67

 

1965-1969

68

2033

1970-1974

68

 

1975-1979

68

 

1980-1984

69

2049

1985-1989

69

 

1990-1994

69

 

 Att utredningen använder sig av begreppet ”godtagbar pensionsnivå” för individens pensionsbeslut kan starkt ifrågasättas. Det riskera snarare vilseleda än ledsaga individen. Riktåldern är beräknad på genomsnittet för respektive årskullar och därmed handlar det om en genomsnittlig godtagbar pensionsnivå. Det betyder att stora grupper inom varje årskull ligger väsentligt under denna nivå. Det är alltså en godtagbar pensionsnivå för genomsnittsindividen, vilket endast en marginell andel av oss motsvarar.

Håkan Svärdman

 

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*