Gamla vanor undergräver förtroendet för pensionssystemet

Dagens låga pensionsålder på 63 år är inget finansiellt problem för själva pensionssystemet, men väl för förtroendet för systemet. Om inte pensionsåldern höjs kommer pensionssystemets kompensationsnivå stadigt minska. Även om det är systemmässigt hållbart är det inte politiskt hållbart, vilket naturligtvis bekymrar regeringen.  Deras ambition är att höja åldergränsen för att stå kvar i tjänst från 67 till 69 år. Därför tillsattes den så kallade Pensionsåldersutredningen som för en tid sedan presenterade ett intressant delbetänkande (SOU 2012:28). Utredningen slår fast att om sysselsättningsgraden fortsätter att minska i samma takt som under de senaste 30 åren kommer 100 sysselsatta att behöva försörja 100 icke sysselsatta barn och pensionärer om 20 år. Därutöver ska de försörja sig själva.  Och om dagens pensionsbeteende fortsätter, det vill säga att 80 procent väljer att gå i pension innan 65 års ålder eller tidigare, kommer den allmänna pensionen att sjunka med 10 -15 procentenheter redan inom 20 år. En sådan utveckling kommer att undergräva förtroendet det allmänna pensionssystemet konstaterar utredningen.

Dagens äldre är avsevärt friskare och produktiva jämfört med tidigare generationer, men trots detta finns det en rad hinder för att höjda den faktiska pensionsåldern visar pensionsåldersutredningen. Bland annat följande:

  • 20-30 procent av alla arbetstagare upplever fortfarande fysiska arbetsmiljöbrister.
  • Normerande åldersregler i allmänna systemen. Exempelvis 65-årsgränsen för garantipension och 61-årsgränsen för inkomst- och premiepension.
  • Tjänstpensionsregler och anställningsvillkor som för drygt 70 procent av dagens äldre anställda innebär en formell pensionsålder på 65 år. Tjänstepensionssystemen kan också göra det dyrare att anställa äldre än yngre.
  • Svaga ekonomiska incitament för att arbeta vidare.
  • Många arbetsgivare och kollegor har negativa attityder till äldre anställda som vill arbeta vidare efter 65 år.
  • Svårt att byta jobb efter att man har passerat 50 års sträcket (ålderism).
  • LAS bidrar till den relativt höga sysselsättningsgraden bland äldre i  Sverige, men det finns inget som talar för att 67-årsregeln haft betydelse för på äldres arbetsutbud.

Pensionsåldersutredningens delbetänkande innehåller inga skarpa förslag, men en tydlig viljeinriktning. Bland annat vill de se en ändring av 67-årsregel och att pensionsåldern höjs successivt med ledning av den ökade medellivslängden. Samt att anpassa åldergränserna i de kringliggande förmånssystemen såsom garantipensionen, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.   

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*