Shanghai – Sveriges största försäkringsstad år 2042?

Min SO-lärare Lennart Nilsson i Österholmsskolan i Skärholmen hade en imponerande samling av tullstämplar i sitt pass. Efter varje sommarlov berättade han om sina resor långt bortom Köpenhamn, som då var gränsen för mina egna internationella erfarenheter i början av 1980-talet. Särskilt minns jag hans diabilder från Sân Paulo i Brasilien, som då var Sveriges tredje största industristad. Idag innehar staden förstaplatsen. Redan år 1891 etablerade Ericsson en fabrik i staden och idag har de sällskap av 200 svenska företag som sysselsätter 50 000 personer och omsätter totalt 50 miljarder kronor.

Kina är det nya klodyke för svenska företag. Närmare 500 företag är etablerade i landet, merparten inom industrisektorn, men inget inom pensionsförsäkringsbranschen. Märkligt med tanke på landets undermåliga allmänna pensionssystem. I en färsk OECD-rapport kartläggs pensionssystemen hos Asiens tungviktare – Kina, Indien, Indonesien, Pakistan, Filipinerna och Vietnam. Under de senaste tjugoåren har dessa länder haft en exceptionell ekonomisk utveckling med två siffriga tillväxttal. Industrisektorn har varit motorn i denna framgångssaga, medan försäkringssektorn har haft svårt att hålla jämna steg. Men utsikterna ser väldigt goda ut. Beräkningar visar att befolkningen över 65 år kommer att tredubblas under de kommande 40 åren, från 6 till 17 procent. Få av dessa människor har någon form av pensionsförsäkring, varken offentlig eller privat. I Kina täcker pensionssystemet endast 17 procent av befolkningen och i kombination med enbarnspolitiken kommer situationen bli ohållbar. Täckningsgraden i Indien är väsentligt lägre, knappt 6 procent, men där kan försörjningsbördan fortfarande lindras av en hygglig befolkningssammansättning.

Hur stor är då den potentiella marknaden i Asien? Låt oss exempelvis räkna på Kina. Av landets befolkning är omkring 300 miljoner mellan 18 och 40 år. Av dessa saknar uppskattningsvis 250 miljoner en pensionsförsäkring. Deras genomsnittliga årslön uppgår till 20 000 kronor . Vid en premieavgift på 18 procent blir den sammanlagda årspremien närmare 900 miljarder kronor. En riktig fet affär jämfört med de 32 miljarder kronor som det svenska premiepensionssystemet drog vid årsskiftet.

Asien har alltså alla förutsättningar att erbjuda en spännande pensionsmarknad inom en överskådlig framtid. Trots detta så har de svenska pensionsbolagen hittills inte vågat pröva lyckan längre öster ut än Karelska näset. Det förvånar mig att Ingvar Kamprad inte insett vilket guldläge IKANO försäkring sitter på. Har han lyckats få kineserna att köpa svenska köttbullar och sill i sina varuhus borde det inte vara omöjligt att fresta dem med pensionsförsäkringen ”pensionatet”. Visst vore det fantastiskt ifall vi om 30 år kan säga att Shanghai är Sveriges största försäkringsstad.

Håkan Svärdman

(Krönika har tidigare publicerats i Pensioner och förmåner nr 2 den 15 februari)

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*