Pensionsgapet växer mellan inrikes- och utrikesfödda

 Om mindre än fyra år kommer de första personerna som omfattas av det nya reformerade allmänna pensionssystemet som infördes år 2000 kunna börja gå i pension. Sedan dröjer det inte mer än tre år förrän den sista årskullen från det gamla folk- och ATP-pensionssystemet går i pension.

När statsmakten sjösatte det reformerade pensionssystemet var avsikten att det skulle ge minst en lika hög pension som det gamla, det vill säga en pension som motsvarar 55-65 procent av slutlönen. Flera studier visar att det kommer att bli svårt att infria denna avsikt. Och det gäller särskilt för personer som har bosatt sig i Sverige i vuxen ålder visar en ny rapport från Folksam – Varning för låg pension.  Vi har studerat tre grupper av personer som är födda utanför Norden och som invandrade till Sverige under olika perioder. Den första gruppen är utrikesfödda 40-talister som bosatte sig i landet under åren 1965-1969. Den andra gruppen är utrikesfödda 60-talister som invandrade till Sverige under åren 1985 -1989. Och slutligen 70-talisterna som bosatte sig i Sverige under åren 1990-1995. I dag finns det drygt 200 000 utrikesfödda pensionärer. År 2030, då 60-talisterna har börjat gå i pension, beräknas antalet ha ökat till 373 000.

Vår rapport visar att de utrikesfödda 40-talisterna får 5 900 kronor mindre i pension per år än vad den genomsnittliga pensionären i samma årskullar får. Den sammanlagda pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension för utrikesfödda var däremot betydligt lägre än riksgenomsnitt. Utrikesfödda 40-talister får 21 000 kronor mindre per år än den riksgenomsnittliga pensionen.

De yngre utrikesfödda som bosatte sig i Sverige under åren 1985 och 1994 har sämre förutsättningar att skaffa sig en pension i nivå med vad de utrikesfödda 40-talisterna. Våra prognoser visar att de utrikesfödda 60-talisterna får 29 000 kronor mindre i pension per år än inrikesfödda. För de utrikesfödda 70-talisterna blir skillnaden ännu större, 36 000 kronor mindre i pension per år jämfört med inrikesfödda 70-talister.

Utrikesfödda 60-talister skulle behöva gå i pension mellan 67 och 68 års ålder för att kompensera skillnaden gentemot de inrikesfödda. Och de utrikesfödda 70-talisterna i förortsområdena behöver lägga till ytterligare ett yrkesår för att komma i jämförbar nivå som inrikesfödda. Ett annat sätt att kompensera skillnaden i pension är att påbörja ett privat pensionssparande, men det kräver ett månadssparande på minst 3 000 kronor. Förvisso kan båda handlingsalternativen kombineras, men det är långt ifrån ett alternativ för alla. Många utrikesfödda har redan i dag stora svårigheter på arbetsmarknaden och det lär inte bli lättare när de blir äldre och deras ekonomiska marginaler begränsar möjligheterna att spara.

Den bästa pensionsförsäkringen för utrikesfödda är att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, men för att kompensera de redan uppkomna pensionsförlusterna tycker jag att staten bör göra två saker. För det första löneindexera garantipensionen och därmed förhindra att pensionsgapet mellan utrikes- och inrikesfödda personer vidgas ytterligare. För det andra bör skatteavdraget för privat pensionssparande för individer som riskerar låg allmän pension höjas. Det kan åstadkommas genom att avdragsrätten kopplas till individens pensionsbehållning. En sådan reform skulle dessutom göra det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta mera.

Håkan Svärdman

 

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*