Pensionsfallet har upphört, för tillfället!

I fjol föll pensionerna för årskullarna 1938 till 1942 med drygt fem procentenheter. Nu har fallet upphört. För årskullen 1943 har pensionen ökat med knappt en procentenhet, det visar årets upplaga av rapporten Vad blev det för pension 2011?  Men uppgången är troligen tillfällig och för kvinnorna ser pensionsprognosen fortsatt dyster ut. I likhet med tidigare år baseras rapporten på en särskild registerbearbetning som Statistiska Centralbyrån har gjort på Folksam uppdrag. Totalt ingår 410 713 individer i undersökningen.

I rapporten jämför vi pensionärernas totala pension med deras slutlön, det vill säga den genomsnittliga förvärvsinkomsten från de sista fyra åren före pension. Mot bakgrund av att det allmänna pensionssystemet är premiebestämt så har vi valt att endast ta med individer som är födda i Sverige eller som har ett invandringsår som ligger minst 30 år bakåt i tiden. Utöver allmän pension granskade vi också förekomsten av tjänstepension, privat pension, bostadstillägg samt arbetsinkomster som individerna hade året efter att de gick i pension.

Årets undersökning kan sammanfattas i följande punkter:

  • Den sammantagna pensionsnivån sjönk för årskullarna födda mellan åren 1938 och 1942 från 86,1 till 80,8 procent av slutlönen, men har ökat till 81,7 procent för den senaste årskullen födda år 1943.
  • Att pensionsnivån minskade för årskullarna mellan 1938 och 1942 beror på att den allmänna pensionen minskade från 61,3 till 54,2 procent av slutlönen för dessa årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar mellan 1938 och 1943 från 16,6 till 19,8 procent av slutlönen. Medan den privata pensionens andel av slutlönen tenderar att minska trots att det privata pensionssparandet har ökat.
  •  Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 950 kr i månaden, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män     (20 900 kronor/månaden).
  • Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi jämför årskull 1938 med 1943, från 90 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan teckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent.
  • Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ur hel ålderspension.  Av 1938:orna var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna är 42 procent.
  • I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 2008 den högsta pensionen i landet, medan norrbottningarna fick den högsta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5 procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 83,3 procent av slutlönen i pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen.
  • Den högsta pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1 procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne, Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än männen och i Kronoberg är pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då är det endast kvinnorna i Stockholm som fick högre pension än andra män och det är männen på Gotland. I alla andra län fick kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi jämför med.

 Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*