Otrygghetsklyftan på arbetsmarknaden växer.

När olyckan drabbar oss i yrkesliv som anställda skiftar villkoren för vår trygghet beroende på var vi befinner oss på arbetsmarknaden. De största skillnaderna finns mellan dem som är anställda med respektive utan kollektivavtal, men även mellan de olika kollektivavtalsområdena tenderar skillnaderna att öka (inslag från A-ekonomi den 20 maj). En annan tydlig tendens som har utvecklats det senaste året är att anställda som är medlemmar i fackföreningar skaffar sig privata sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar i större omfattning än övriga anställda på arbetsmarknaden. Detta framgår av Välfärdstendens 2011, den fjärde upplagan av Folksams årliga rapport, som publiceras i dag. Risken är alltså att otrygghetsklyftan på arbetsmarknaden vidgas ytterligare.

Anställda med kollektivavtal har goda förutsättningar att behålla sin ekonomiska standard om hon eller han drabbas av inkomstförlust på grund av sjukdom eller arbetslöshet eller går i ålderspension. Men jämfört med de som saknar kollektivavtal uppstår ett glapp på tusentals kronor. Exempelvis kan en privatanställd tjänsteman utan kollektivavtal med en månadslön på 30,000 kronor få 5,500 kronor mindre i ersättning per månad vid sjukdom. Eller 6,000 kronor mindre vid arbetslöshet . Och en framtida tjänstepensionsförlust på uppskattningsvis 5,200 kronor per månad. De här skillnaderna har också förstärkts av att ersättningsnivåerna i det statliga socialförsäkringssystemet har sänkts de senaste fyra åren. 

Inte heller kollektivavtalen är likvärdiga.  En privatanställd arbetare med en månadslön på 30,000 kronor  får exempelvis 3,000 kronor mindre per månad vid sjukdom än övriga kollektivavtalsanställda med  samma lön. Det finns också skillnader när det gäller livförsäkringsförmåner där efterlevande till offentligt anställda kan få mer än 100 procent av den avlidnes inkomst under  de första fem åren efter dödsfallet.  Medan motsvarande ersättningar för privatanställda ligger runt 70 till 90 procent av tidigare lön.

Faktorer som styr löntagarnas efterfrågan på privata försäkringar  är bland annat  deras köpkraft och förtroende för det försäkringsskydd som levereras via det offentliga och kollektivavtalen. Jobbskatteavdraget har ökat konsumtionsutrymmet, men försämringarna av socialförsäkringarna har minskat förtroendekapitalet rejält.

Under perioden 2008 till 2011 minskade andelen löntagare som tyckte att ersättningen vid arbetslöshet var tillräcklig från 32 till 23 procent. Parallellt har andelen som tyckte att ersättningen vid sjukdom var tillräcklig minskat från 54 till 42 procent. Och andelen som tror att de klarar högst sex månaders sjukskrivning innan deras standard försämras har ökat från 39 till 48 procent.

Mellan åren 2008 och 2010 kunde vi hos samtliga löntagare se en årlig ökning av privata försäkringar som kompletterade ersättningarna från socialförsäkringssystemet. I år ser vi ett trendbrott. Efterfrågan på sjuk- och livförsäkringar har stabiliserats, medan allt färre skaffar sig privata arbetslöshets- och pensionsförsäkringar. Men när det gäller fackligt anslutna löntagare så köper de inkomstförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet samt liv- och pensionsförsäkring, som aldrig förr. Detta gäller särskilt TCO-förbunden där 60 procent av medlemmar har skaffat sig dessa försäkringar. Motsvarande andel hos samtliga löntagare uppgår till drygt 30 procent.

Välfärdstendens undersöker också löntagarnas generella värderingar och förtroende för den offentliga välfärden. Sett över tidsperioden mellan 2008 till 2011 har de individualistiska värderingarna dominerat. Fyra av tio löntagare tycker att individen har det största ansvaret för försäkringsskydd vid arbetsoförmåga och pension. Medan tre av tio tycker att samhället ska axla detta ansvar.

Löntagarnas uppslutning kring inkomstbortfallsprincipen, det vill säga att ersättningen vid sjukdom och arbetslöshet bör motsvara en viss del av lönen, tenderar att minska under den aktuella perioden, från 70 till 64 procent. Stödet för grundtrygghetsmodellen, som innebär att ersättningen är lika för alla oavsett lön, ökar svagt, från 27 till 29 procent. Starkast stöd för grundtrygghetsmodellen återfinner vi hos LO-medlemmarna där 40 procent stödjer denna idé, medan 18 procent av TCO-medlemmarna och 15 procent av SACO-medlemmarna gör detsamma.

Mot bakgrund av försämringarna i socialförsäkringssystemet har vi inför årets rapport frågat löntagarna vilken välfärdsmodell de skulle föredra ifall staten, via Försäkringskassan, inte kan garantera inkomstskyddet vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Två valalternativ erbjöds, antingen en grundtrygghetsmodell  där individen själv kompletterar med privata försäkringar. Eller en modell med försäkringsplikt för arbetsgivarna som då blir skyldiga att teckna ett försäkringspaket som ger ersättning vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Hälften av löntagarna föredrar grundtrygghetsmodellen medan fyra av tio tycker att försäkringspliktsmodellen är ett bättre alternativ.

Om otrygghetsklyftan inte ska bli djupare krävs nya grepp. De gamla lösningarna som förutsätter ökat statligt ansvar är högst begränsade. Reden i dag har vi svårt att betala för den offentliga välfärden och det blir inte lättare i framtiden. En rad färska utredningar pekar på att gapet mellan resurser och behov vidgas kraftigt de kommande 25 åren. Den gemensamma nämnaren för dessa utredningar är att de utesluter, mer eller mindre, en utvidgning av statens ansvar för socialförsäkringssystemet.  Således är det rimligt att undersöka  om inkomstskyddet kan ordnas på ett annat sätt, utan att ge avkall jämlikheten i tryggheten. En lösning kan vara att tydligare koppla  inkomstskyddet till arbetsmarknadens parter, samtidigt som ansvaret tydligare villkoras i lagstiftningen. Det skulle garantera alla på arbetsmarknaden ett standardskydd. Men skyddet skulle tillhandahållas av andra försäkringsgivare än den oberäkneliga stat.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*