Rättvisa i sjukförsäkringen har ett bäst-före-datum

I går kväll läste om jag valda delar av Klas Åmarks bok Hundra år av välfärdspolitik. En bok som jag kan rekommendera för alla som vill fördjupa sina kunskaper kring hur vårt socialförsäkringssystem successivt byggdes upp under förra seklet. Jag fastnade särskilt för avsnittet som beskriver 1955 års sjukförsäkringsreform. Till skillnad från dagens sjukförsäkring som ger alla samma andel av lön i sjukpenning hade dåvarande motsvarighet en tydlig låglöneprofil.

Tröskeln in i sjukförsäkringen, av årsmodell 1955, var förvisso hög, tre karensdagar och en allmän ersättningsnivå på 65 procent av lön, men i praktiken kunde ersättningen bli betydligt högre.

Orsaken var att skattereglerna skiftade mellan olika grupper i samhället. En kompensationsnivå på över 100 procent var inte ovanligt. Om sjukskrivningen varade i en månad, varierade kompensationsnivån mellan hela 135 procent för en gift person med två barn, vid den lägsta inkomstklassens nedre gräns, till 58 procent för gift person utan barn vid den högsta inkomstklassens övre gräns.

Rättvist tyckte de flesta då, men i dag är det svårt att hitta någon som skulle argumentera för en sådan lösning. Tänk vad värderingar kan skifta.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*