De familjeekonomiska systemen i Skandinavien

Om man är gränsgångare, det vill säga arbetar i något av våra grannländer och har barn har man i regel rätt till arbetslandets familjeekonomiska förmåner. Om gränsgångarens partner arbetar i deras gemensamma boendeland kan särskilda regler används vid utbetalning och samordning av förmånerna.

Samtliga skandinaviska länder har barnbidrag och betalad föräldraledighets-ersättning. Barnbidraget är en så kallad boendebaserad socialförsäkringsförmån, vilket innebär att bidraget utbetalas under förutsättning att föräldrarna bor i landet. Men enligt EU:s regelverk, som syftar till att öka arbetskraftens rörlighet inom unionen, ska gränsgångare även omfattas av boendebaserade förmåner som finns i arbetslandet, trots att de bor i grannlandet. Skulle däremot gränsgångarens partner exempelvis arbeta i Sverige och den andra i Danmark eller Norge och familjen bor i Sverige, utbetalas barnbidraget av den svenska Försäkringskassan. Om det danska eller norska barnbidraget överstiger summan för det svenska, ska norska NAV eller den danska kommunen där arbetsgivaren är placerad betala det mellanskiljande beloppet till gränsgångaren.

Danmark har ett åldersdifferentierat barnbidrag, även kallad barncheck, som successivt sänks ju äldre barnet blir. Bidraget utbetalas kvartalsvis och är som högst när barnet är yngre än två år. I Norge och Sverige får alla barn samma belopp i barnbidrag oavsett ålder. Ensamstående föräldrar i Norge får dubbelt barnbidrag, medan ett flerbarnstillägg för föräldrar med fler än ett barn utbetalas i Sverige.
Barnbidraget utbetalas tills barnet fyller 18 år i Danmark och Norge.

När vi jämför ersättningsperioden och ersättningsnivån för de skandinaviska ländernas system för föräldraledighet kan vi konstatera att ersättningsnivån är högst i Danmark och Norge och ersättningsperioden är längst i Sverige. Ersättningsperioden är 480 dagar i Sverige, men full ersättning (föräldrapenning) på 80 % av tidigare lön utbetalas under högst 390 dagar. Under resterande 90 dagar är ersättningen 180 kronor per dag. Ersättningstaket för föräldrapenning ligger på 10 prisbasbelopp, vilket i år ger en dagersättning på 901 kronor.

I Norge har föräldrarna möjlighet att antingen ta ut ledigheten under 46 veckor med en ersättning som motsvarar 100 % av tidigare lön eller under 56 veckor med 80 % av tidigare lön. Den högsta försäkringsbara inkomsten, är 36 440 NOK per månad. Den danska föräldraersättningen motsvarar 100 % av lönen, men högst 3 821 DKK i veckan i högst 52 veckor.

Om gränsgångarens partner är socialförsäkrad i deras gemensamma boendeland och arbetar där har han eller hon rätt att ta ut föräldraledigheten enligt boendelandets regler. Då kommer ett system för avräkning av föräldraledigheten som tagits ut i arbetslandet att användas från den tid man har rätt till i boendelandet och vice versa. I Danmark och Sverige finns kollektivavtal som kompletterar den offentliga föräldraersättningen.

Om barnet blir sjukt och behöver vård i hemmet har föräldrar i Sverige rätt till så kallad tillfällig föräldrapenning på 80 % av tidigare lön (högst 676 kronor per dag) i högst 120 dagar per barn och år. Skulle barnet drabbas av en allvarlig sjukdom är antalet ersättningsdagar obegränsat. I Norge har föräldrar rätt till 10 vårddagar för barn per år med full lön (20 dagar för ensamstående föräldrar). I Danmark har föräldrarna i regel endast rätt att ta ledigt en dag när barnet blir sjukt. Full lön kan utbetalas om det ingår i anställningskontraktet eller i gällande kollektivavtal på arbetsplatsen. Offentligt anställda har rätt till två dagars ledighet med full lön vid vård av sjukt barn. I likhet med Sverige har föräldrar som arbetar i Danmark och Norge möjlighet att få ersättning ifall deras barn får en allvarlig sjukdom och är i behov av sjukhusvård eller liknande.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

2 kommentarer

karin tengnäs

Bra info! Gäller den fortfarande idag, 2014?

Jag är skriven i sverige, dock arbetar för en dansk organisation. Jag har ett ”globalt” kontrakt och är endast 20% av min tid i danmark. Jag betalar själv in mina arbetsgivaravgifter och skatt till sverige. Jag har i nuläget ingen formell etablering i danmark förutom att jag vistas här inom ramen för de 20% men skulle i princip kunna skriva mig här och bli ”dansk”.

Min partner är dansk och således skriven i danmark och all skatt osv betalas till danmark.

Några tankar kring föräldrapenning i vårt fall? Får jag från sverige o han från danmark? Bör jag skriva mig i danmark o betala sociala avgifter här istället?

VarmA hälsningar karin

Håkan Svärdman

Hej Karin

Spännande frågor. Jag har inte följt de nordiska frågorna i detalj sedan jag skrev rapporten 2010. Därför rekommenderar jag dig att ta kontakt med Öresunddirekt (länk: http://www.oresunddirekt.se/) för att få klarhet kring vad som är bäst för dig och din partner.
Hälsningar
Håkan Svärdman

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*