Pensionernas kräftgång fortsätter nästa år. Pensionsmyndigheten har fastställt sänkningen till 4,3 procent, vilket motsvarar 512 kronor per månad för en pensionär med en inkomstpension på 12 000 kronor i månaden. Orsaken till sänkningen är att den så kallade bromsen dras åt än hårdare för att balansera utgifterna mot de minskade intäkterna i pensionssystemet. Sänkningen blev [...]
Läs mer
EU:kommissionens Grönbok om pensionssystem i EU levereras med en osminkad beskrivning av de utmaningar som Europa måste hantera för att kunna garantera EU-medborgarna en anständig ålderdom i framtiden. De flesta västeuropiska länderna har under de senaste hundra åren byggt ut sina pensionssystem så att de ger en hygglig ersättning på ålderns höst. Detta välfärdsbygge har gett de [...]
Läs mer
Sverige har ett mediokert allmänt pensionssystem konstaterar TCO:s ordförande Styre Nordh i en DN-debattartikel i dag. Pensionen blir allt annat än hygglig. Ska jag kunna bibehålla min ekonomiska standard som pensionär krävs ofta att jag har en tjänstepension via mitt arbete samt ett eget privat sparande. Annars kan jag bara räkna med hälften av lönen [...]
Läs mer
De offentliga pensionssystemen i Skandinavien har genomgått stora förändringar det senaste decenniet. Sverige införde ett avgiftsbestämt ålderspensionssystem år 1999 som bygger på livsinkomstprincipen. Ju mer man arbetar och tjänar desto mer pengar spar man på sitt pensionskonto. På alla inkomster av tjänst upp till 31 800 kronor i månaden betalar man en avgift på 18,5 [...]
Läs mer
I går var jag på en inspirationsföreläsning på IFL . Magnus Lindqvist är framtidsstrateg och föreläsare inom omvärldsanalys och trender och han utsågs 2009 till Årets talare. Magnus tema var ”Det oväntade anfaller”. Magnus menar att man bättre måste strukturera och göra något konstruktivt av de 12 % av ens vakna tid som vi alla i [...]
Läs mer
Offentliga och obligatoriska system för efterlevandestöd för vuxna och barn finns i Norge och Sverige, men saknas i Danmark. Grundprinciperna för de norska och svenska efterlevandepensionerna för vuxna är snarlika varandra. Makar eller partner måste ha bott tillsammans stadigvarande under de senaste fem åren eller har eller väntade barn vid dödstillfället för att kvalificera sig [...]
Läs mer
Om man är gränsgångare, det vill säga arbetar i något av våra grannländer och har barn har man i regel rätt till arbetslandets familjeekonomiska förmåner. Om gränsgångarens partner arbetar i deras gemensamma boendeland kan särskilda regler används vid utbetalning och samordning av förmånerna. Samtliga skandinaviska länder har barnbidrag och betalad föräldraledighets-ersättning. Barnbidraget är en så [...]
Läs mer
För samtliga arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner i de skandinaviska länderna kvalificerar sig försäkringstagaren genom att arbeta i landet. Om försäkringstagaren sedan skulle bli sjuk, arbetsskadad eller pensionär ska de berörda myndigheterna i arbetslandet handlägga och besluta om försäkringstagaren har rätt till ersättning. Denna ordning gäller dock inte för ländernas respektive arbetslöshetsförsäkringssystem. Då måste istället försäkringstagaren först kvalificeras [...]
Läs mer
De danska och norska försäkringssystemen för arbetsskador är hybridformer mellan offentlig och privat försäkring. I Danmark är alla arbetsgivare skyldiga att teckna en arbetsskadeförsäkring. Denna försäkring ersätter emellertid enbart kostnader som beror på arbetsolyckor. Arbetsskador som uppstår på grund av arbetssjukdomar hanteras istället av det offentliga systemet. Oavsett om arbetsskadan beror på en sjukdom eller [...]
Läs mer
De skandinaviska ländernas förmånssystem vid kortvarig sjukdom har stora likheter med varandra. Samtliga tillämpar en arbetsgivarbetald sjuklöneperiod under sjukfrånvarons första veckor. Ersättningsperioden är drygt ett år på den högsta ersättningsnivån och för att återkvalificera sig för en ny ersättningsperiod måste den försäkrade vara frisk under en viss period. Länderna har också ett tak för hur [...]
Läs mer
Senaste kommentarerna