Gränsgångarna i Morokulien

Man möter dem på de mest oväntade platserna. Vid chockladdisken på Harrods i London, bakom kassan på Big Burger vid Rådhusplatsen i Köpenhamn och som fiskeguider på Titran i Norge. Dem kan räknas i tusentals – de svenska utlandsarbetarna. Nyfikenheten på världen och en krass inhemsk arbetsmarknad har fått allt fler svenskar att söka sig utomland för att jobba.

Bara till Norge pendlar uppskattningsvis 45 000 svenskar årligen. Dessa så kallade gränsgångare kan inte räkna med samma socialförsäkringsförmåner som sina grannar som arbetar i Sverige. I och med att man arbetar i ett annat EU- eller ESS-land så gäller arbetslandets försäkringsvillkor.

Vad detta innebär för den enskilda människan har väckt min nyfikenhet. För att undersöka saken närmare kontaktade jag min kollega Jan Sandström i Karlstad, som snabbt och skickligt ordnade en 24-timmars studieresa i Värmland. Vi besökte bland annat gränsövergången Morokulien strax väster om Charlottenberg. Här finns Grensetjänsten, ett informationscenter för människor som vill arbeta eller bedriva företag i Norge eller Sverige. Grensetjänsten har också till uppgift att lösa hinder eller problem som drabbar gränsgångarna. Och sådana finns det fortfarande trots ett intensivt arbete de senaste 13 åren som verksamheten har bedrivits. Det gäller bland annat arbetslöshetsförsäkringen.

Utöver hinder finns det även många skillnader i försäkringsförmånerna som erbjuds i respektive land. Den norska sjukförsäkringen är avsevärt mer generös i början av en sjukperiod jämfört med den svenska. Ingen karensdag och sjukpenningen motsvarar 100 procent av lönen. Men efter ett år sänks ersättning och ligger lägre än den genomsnittliga nivån i Sverige. Skulle man bli utförsäkrad från den norska sjukförsäkringen är återkvalificeringsperioden hela sex månader. Då kan det vara bra att ha en sparbuffert i reserv. Blir man förälder under tiden man arbetar i Norge så omfattas man av deras föräldraförmåner som är rätt snarlika de svenska, bortsett från att den norska föräldraledigheten är 88 dagar kortare än den svenska och kan endast tas ut till och med barnets fyller tre år. I Sverige går det att sprida ut dagar tills barnet fyllt åtta år.

Pensionssystemet i Norge är under reformering. De har kopierat stora delar av den svenska modellen, men valt att slopa premiepensionsdelen. Om ett par decennier kan vi troligen göra spännande jämförelse mellan våra respektive pensionssystem och få ett kvitto på vilken modell som var lämpligast utifrån pensionsspararens perspektiv. Men innan dess ska jag åtminstone inom en snar framtid återkomma med utförlig beskrivning av villkoren för gränsgångarna och vad som kan göras för att underlätta deras tillvaro.

Håkan Svärdman

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *

*